den svenska officerskåren ville ha Karl Fredrik av
Holstein-Gottorp till ny svensk kung
När Karl XII dog 1718 i Fredrikshald hade han ingen självklar efterträdare. Två kandidater fanns det dock och dessa var kungens syster Ulrika Eleonora (1688-1741) och hans systerson Karl Fredrik av Holstein-Gottorp (1700-1739). Karl XII hade förespråkat Karl Fredrik men vid tidpunkten för hans död var ingenting bestämt. Karl Fredrik hade också stöd för sitt anspråk hos både Karl XII:s förste minister Georg Heinrich von Görtz och den svenska officerskåren. Men han agerade för långsamt. Medan Karl Fredrik sörjde sin morbror agerade Ulrika Eleonora snabbt och efter att hon avsagt sig arvsrätten valdes hon till svensk drottning.
Karl Fredrik som blivit förbigången lämnade då i vredesmod Sverige och reste till Hamburg. Till Holstein-Gottorp kunde han inte återvända då det var ockuperat av Danmark. Han reste sedan till Ryssland och gifte sig med Peter den stores dotter Anna Petrova. Karl Fredrik fick en plats i det ryska rådet men hamnade 1727 i ett gräl med Aleksandr Mensjikov och reste strax efteråt hem till Gottorp med Anna. 1728 fick paret sonen Karl Peter Ulrik av Holstein-Gottorp som senare skulle bli känd som tsar Peter III av Ryssland (Katarina den storas misslyckade man). Olyckligtvis dog Anna i barnsäng i och med sonens födelse.
Den svenska riksdagen hade dock inte glömt bort Karl Fredrik. Redan 1923 fick han titeln ”kunglig höghet” och ständerna gav ett obestämt löfte att ha honom i åtanke vid framtida kungaval. Men den ryssvänliga politik som fördes i hans namn av det holsteinska partiet blockerade både hans och sonens väg till tronen. När kung Fredrik I dog var det istället Karl Fredriks kusin Adolf Fredrik som valdes till ny kung.
Resten av sitt liv ägnade Karl Fredrik åt att planera sonens framtid som Rysslands Monark. Han engagerade sig föga i regerandet av Holstein-Gottorp och dog på slottet Rohlfshagen i Holstein, 39 år gammal.