Originaltitel: Bathory
Språk: Engelska
Produktionsår: 2008
Speltid: 140 min
Regissör: Juraj Jakubisko
Skådespelare: Anna Friel, Karel Roden, Vincent Regan, Hans Matheson, Franco Nero m.fl.
Varning! Texten nedan innehåller spoilers.
Det finns två ledande teorier om Erzsébeth Bathorys (1560-1614) liv. Antingen är hon världshistoriens värsta kvinnliga massmördare eller så utsattes hon för en konspiration för att manövrera ut henne från det politiska maktspelet i Ungern. För er som inte känner till det så skall enligt vittnesmål Erzsébeth mellan åren 1585-1609 ha torterat och dödat mellan 36-650 unga flickor. Anledningen till detta skall ha varit ren sadism. En senare myt säger att hon dödade dessa flickor för att hon skulle kunna bada i deras blod och på den vägen behålla sin ungdoms skönhet. Historikerna är minst sagt splittrade i frågan och inget vet vad som egentligen är sant. I Bathory utgår regissören Juraj Jakubisko från att Erzsébeth utsattes för en konspiration. Men låt oss ta det från början.
Den ungerska grevinnan Erzsébeth Bathory blir som 15-åring bortgift till krigsherren Ferenc Nádasdy. Medan maken är borta och krigar i kristendomens namn mot de osmanska turkarna blir hon vän med målaren Caravaggio som skall porträttera henne tillsammans med hennes barn. När Ferenc kommer hem från kriget misstänker han att Erzsébeth har varit otrogen med målaren och försöker förgifta honom. Planen går dock fruktansvärt fel då det är Erzsébeth som råkar dricka det förgiftade vinet. Hon räddas dock av ”häxan” Darvulia som berättar för grevinnan att för att kunna hålla henne vid liv måste hon offra både kärlek och sitt goda rykte. Något år senare dör Ferenc i kriget och genast börjar György Thurzó (ståthållaren av Ungern) sitt politiska maktspel för att komma över Erzsébeths stora landområden. Han anklagar henne för häxeri och för att ha mördat dussintals flickor för att kunna behålla sin ungdoms skönhet. Istället för att riskera en stor politisk skandal genom en offentlig rättegång väljer György att tills vidare hålla henne i husarrest. För att skydda sin sons arv väljer Erzsébeth att ta sitt liv samtidigt som hon sjunger en hymn.
Juraj Jakubiskos Bathory är en minst sagt splittrad film. Ena stunden är den ett allvarligt historisk drama för att i nästa vara en smårolig komedi. Regissören tycks ha haft väldigt svårt att bestämma vilken ton han skall använda sig av och scenografin hoppar konstigt mellan barock och medeltiden. Jag finner detta tillsammans med det dåliga manuset att var filmens svagheter. Skådespelarna gör helt okej ifrån sig men det blir inte bra om regissören inte riktigt vet vad han vill berätta. Att han sedan försöker pressa in myten om ”Blodsgrevinnan” gör inte heller saken precis bättre.
Den stora malörten i bägaren är ändå de två munkarna som undersöker anklagelserna. När de dyker upp förvandlas filmen som sagt till en mycket opassande komedi. Dessa två är dessutom rena plagiat av munkarna William av Baskerville och Adso från Melk från Umberto Ecos roman Rosens namn gör det hela bara värre. De har också tillgång till teknisk utrustning som inte fanns på 1600-talet som rullskridskor, avlyssningsapparater, fallskärmar och motordrivna längdskidor (ja, ni läste rätt).
Som film lämnar Bathory mycket att önska. Den hade stora möjligheter att bli ett intressant drama men den tar för stora friheter med den verkliga historian och är ett hopkok som inte någon kan vara riktigt glad över. Jag är övertygad att om munkarna hade klippts bort och filmen trimmats ner från sina mördande 140 minuter att den kunde ha blivit riktigt bra. Rekommenderas inte.