vanderland1Titel: Vanderland
Författare: Erik Granström
Förlag: Coltso (2016)
Övrigt: Vanderland är den fjärde och sista boken i Erik Granströms kvadrologi om den femte konfluxen.

I min recension för Vredesverk lovade jag att inte vänta 10 månader med att läsa Vanderland när den väl kommit ut. Jag bröt det löftet. Kanske går historien i cirklar för helt ovetande tog det mig åter 10 månader innan jag vände på det första bladet i Vanderland. Att sätta tänderna i en av Erik Granström böcker är alltid ett kraftprov. Bokens massiva 600 sidor inger respekt i den mest erfarne av läsare, särskilt med tanke på Granströms litet speciella språkdräkt. Men med erfarenheten från de tre tidigare böckerna har jag vant mig vid hans språkliga krumbukter och lärt mig att uppskatta dem. Det är inte för alla vill jag lova men det ger boken (och hela bokserien) en helt unik känsla som mycket bra speglar den värld boken utspelar sig i.

Jag måste erkänna att jag är litet avundsjuk på Granström. Som författare jonglerar han till synes med lätthet ett femtiotal komplexa rollfigurer samtidigt som jag själv har svårt att få ihop en vettig konversation mellan två. Jag tröstar mig med att i vår stora värld finns det plats för många olika sorters författarskap och inget säger att en läsare inte kan uppskatta två vitt skilda författarstilar. Det går dock inte att underskatta Granströms storhet och hade han inte skrivit fantasy så tror jag att Nobelkommittén ofta fått se hans namn nominerat.

vanderland2Försvararna av Clusta Noba bombarderar den vandöda armé som hotar den lilla ön.

Det känns svårt att recensera Vanderland utan att dra in hela bokserien i resonemanget. Alla böcker är intimt sammankopplade med varandra i en härlig symbios av filosofi, religion, historia och en gnutta samhällskritik. Detta förutom rent standardmässiga fantasyinslag som spännande action, episka bragder och mörk magi. Hela världsbygget och de olika rollfigurernas resor är så genomtänkt att det är svårt hitta logiska luckor i berättandet. Det är ofta självklart för läsaren vad nästa kapitel skall handla om och ändå lyckas Granström vända upp och ner på alla förväntningar och överraskar genom att låta berättelsen göra en 90-graders sväng i full fart. Sådana böcker läser man inte ofta och det gäller att ta vara på ögonblicket.

Inför läsandet av Vanderland undrade jag om Granström verkligen skulle få ihop det. Allt tycktes så öppet och så oförutsebart. Men han lyckas, varje rollfigur har sin roll att spela när den femte konfluxen närmar sig sitt avgörande. Inte ett kapitel känns som onödig utfyllnad även om Nastigasts självupptagenhet stundtals hårt prövade mitt tålamod. Vanderland är en riktigt bra bok, inte riktigt lika bra som Vredesverk men tametusan inte långt efter. Som vanligt rekommenderar jag er att läsa de andra böckerna i serien först för annars kommer ni hopplöst förvirra bort er i detta mäktiga verk. Nu skall jag låta denna bokserie vara i några år för att sedan sträckläsa alla fyra böcker under kort tid. Jag är helt övertygad om att jag missat massor av teman som bara går att upptäcka om man läser mellan raderna. Det kommer i sanning bli ett äventyr som tar Den femte konfluxen till nya oanade höjder.