7 inlägg Etikett Gustav II Adolf

91:an i 30-åriga kriget

91an-01Titel: 91:an i 30-åriga kriget
Författare: Claes Reimerthi
Serietecknare: Gert Lozell
Förlag: Egmont Kärnan AB
Övrigt: Ursprungligen utgiven i serietidningen 91:an år 2002.

Jag trodde att jag aldrig skulle få se dagen då 91:an Karlsson drog ut i fält. Men ack vad jag bedrog mig för det gjorde han redan år 2002 vilket var något som jag helt missade. Nu deltager han inte direkt i några stora fältslag eller dödar någon fiende utan på sant 91:an vis hamnar han som vanligt i komiska trångmål fast denna gång i en historisk kontext. Detta är om inte annat ett intressant försök att liva upp en seriefigur som varit en aning otidsenlig sedan det beslutades om drastiska neddragningar i värnplikten.

Patron Gyllenskalp slår vad med greve von Klaage om att han inom ett år kommer att vara rikare än den sistnämnde. Gyllenskalp tänker åstadkomma denna rikedom genom att ansluta sig till kungens plundrande fälttåg nere på kontinenten under det 30-åriga kriget. Högst ofrivilligt blir (91:an) Karlsson och (87:an) Axelsson inskrivna i Gyllenskalps kompani och tvingas följa med till Tyskland. Efter Slaget vid Breitenfeld (1631) blir Gustav II Adolfs kidnappad av invånarna i staden Immergeld. Karlsson och Axelsson som på lustiga vägar lyckats infiltrera staden visar sig bli monarkens stora hopp om att kunna återvända till den svenska armén och rädda Gyllenskalps heder.

91an-02

ORD
Claes Reimerthi är en gammal räv som skrivit 91:an manus sedan tidigt 90-tal. Eftersom 91:an enligt mig i alla tider har balanserat på gränsen till buskis så är det trevligt att läsa Reimerthis mer seriösa stil. Han använder sig av något som jag brukar kalla för Åke Cato-humor. Det är humor som inte får en att skratta rakt ut men som efter en stunds eftertanke är lika oskyldigt lekfull som finurlig. Eftersom berättelsen använder sig av en rad fiktiva personer och platser och jag inte är någon större expert på 30-åriga kriget så kan jag inte säga hur historiskt korrekt den är. Att svenskarna slogs mot den Katolska ligan vid Breitenfeld är dock sant, två gånger till på köpet. Jag kan bara säga att jag tycker att Reimerthi har lyckats bra i sin överflyttning av 91:an tillbaka till 1600-talet. Kontexten är annorlunda men dråpligheterna desamma.

BILD
Om Reimerthi är en gammal räv vad skall man då säga om Gert Lozell som tecknat och skrivit 91:an sedan 1987, erfaren räv? Av alla 91:ans tecknare är nog Lozell en av mina favoriter, visst finns det andra som gjort tillfälliga stordåd men jag tror ingen har så konstant levererat på samma höga nivå. Av vad jag förstår är Lozell ytterst noggrann av sig och detta i kombination med att han kan sitt hantverk bidrager till en helgjuten tecknarinsats. Jag älskar hur han får till minspelet på de olika seriefigurerna och hur elegant sammansättningen av bildrutorna är på hans sidor. De många små detaljerna är en fröjd för ögat att skåda.

SLUTORD
Jag tyckte att 30-åriga kriget var en trevlig läsning och det är extra kul att se 91:an i en längre berättelse. Jag har minst sagt inte varit en frekvent 91:an läsare det senaste decenniet men under min uppväxt var serietidningen en del av vardagen. Detta album tog mig således tillbaka till en svunnen ungdom och bara det ger ett plus i min bok. Förutom själva serien innehåller albumet även några faktasidor om 30-åriga kriget och Slaget vid Breitenfeld. Jag applåderar givetvis detta initiativ att förbättra historiekunskaperna hos det svenska folket. I helhet är albumet ett gedigen produkt som alla serieälskare bör ha i sin samling.

The Girl King

thegirlking01Originaltitel: The Girl King
Språk: Engelska
Produktionsår: 2015
Speltid: 106 min
Regissör: Mika Kaurismäki
Skådespelare: Malin Buska, Sarah Gadon, Michael Nyqvist, Lucas Bryant, Patrick Bauchau m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Med tanke på Michael Nyqvist inte allt för avlägsna bortgång tyckte jag att det var dags att se en av hans sista filmer. The Girl King är en film av den finske regissören Mika Kaurismäki (bror till Aki Kaurismäki) och handlar om drottning Kristinas tid som svensk regent. Mycket av filmen behandlar Kristinas förhållande till friherrinnan Ebba Sparre medan de stora historiska skeendena förpassas till korta fotnoter i dramat.

thegirlking02Johan Oxenstierna (Lucas Bryant), Drottning Kristina (Malin Buska) och Axel Oxenstierna (Michael Nyqvist).

Gustav II Adolf har stupat i Lützen och enligt kungens önskan anförtros Axel Oxenstierna vårdnaden av dottern Kristina. Som vuxen beordrar hon plundringen av Prag, ställer hårda krav under förhandlingarna av den Westfaliska freden och nekar alla friare sin hand. Eftersom hon uppfostrats som en man vet hon väldigt litet om den kvinnliga världen och blir intresserad av sin hovjungfru Ebba Sparre. Drottning Kristina förstår tidigt att hon är mer intresserad av kvinnor än av män och söker därför råd från den franske filosofen René Descartes. Allt eftersom tiden går känner sig Kristina låst av Sveriges protestantiska tro och hon finner mycket mer hopp i katolicismen. Efter att Descartes dött och Ebba Sparre gift sig beslutar hon sig för att abdikera. Karl X Gustav ärver tronen och Kristina börjar sitt nya liv i frihet.

Det var länge sedan jag såg en film med så mycket svengelska. Varken Malin Buska eller Michael Nyqvist behärskar engelska till den grad som vore önskvärd. Det sista gäller även många andra skådespelare i filmen men vi får väl tolka de olika dialekterna som att tecken på att Sverige under Stormaktstiden var ett mångkulturellt rike. Sverige kontrollerade trots allt mer eller mindre hela Östersjöområdet.

thegirlking03Okontrollerbar kvinnlig passion över den erövrade Djävulsbibeln (Codex Gigas).

Filmen kretsar mycket kring drottning Kristinas förhållande till Ebba Sparre. Men speciellt mycket glöd är det inte mellan dem. Visserligen hånglar de en del och litet naket blir det när ”djävulen” lockar dem till synd men det mesta är tamt. Det känns som om mycket kunde ha gjort denna relation spännande och passionerad. Istället känns den dödsdömd från första ögonblick och det hela går bara utför efter första kyssen. Jag tror inte riktigt att regissören Mika Kaurismäki var rätt människa att utforska förhållandet mellan dessa två kvinnor.

Som film är The Girl King inte mycket att hänga i julgranen. Jag gillar mer Greta Garbos version och det är väl själva fan att en film som är gjord 82 år före denna är bättre. Jag vet inte om det finns något riktigt positivt att säga, en halvkontroversiell nakenscen är det enda som jag kommer att minnas av denna internationella samproduktion. Det är kanske dags för en helsvensk produktion på svenska över Kristinas liv för att vi skall få en film som gör den svenska drottningen rättvisa?

Se även:
Drottning Kristina (1933)

Drottning Kristina

christina1Originaltitel: Queen Christina
Språk: Engelska
Produktionsår: 1933
Speltid: 97 min
Regissör: Rouben Mamoulian
Skådespelare: Greta Garbo, John Gilbert, Ian Keith, Lewis Stone, Elisabeth Young m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

1933 återvände Greta Garbo till vita duken efter en frånvaro på 18 månader vilket tydligen var ett så långt uppehåll att MGM marknadsförde Drottning Kristina som ”Garbos återkomst”. Filmen drog fulla hus och blev en braksuccé för den 28-åriga svenskan. Från början var det tänkt att Laurence Olivier skulle spela den manliga huvudrollen men under repetitionerna framkom det att det inte fanns någon kemi mellan Garbo och engelsmannen. John Gilbert fick hoppa in i sista stund och det skulle bli hans näst sista film innan han avled i en hjärtattack några år senare. Drottning Kristina är ett kostymdrama som är väldigt löst baserat på de historiska händelserna i hennes liv.

christina2Magnus Gabriel De la Gardie (Ian Keith) och Drottning Kristina (Greta Garbo).

Som 6-åring får Kristina ärva den svenska kungakronan efter att hennes far (Gustav II Adolf) stupat i Slaget vid Lützen 1632. Många år senare som Drottning Kristina förhandlar hon fram en fred och avslutar det Trettioåriga kriget men inte utan stora protester i ståndsriksdagen. Även om kriget är över fortgår konflikten mellan protestanter och katoliker. Alla svenskar vill att Kristina säkrar den protestantiska tronföljden genom att gifta sig med sin kusin prins Karl (blivande Karl X Gustav). Drottningen är dock föga intresserad av krigshjälten och förhalar alla äktenskapliga planer. Så en dag anländer den charmerande spanske ambassadören Antonio. Tycke uppstår och Kristina spenderar olämpligt mycket tid med ambassadören. Svenskarna med Magnus Gabriel De la Gardie i spetsen fruktar att Kristina håller på att förhandla fram ett äktenskap med den katolske kungen Filip IV av Spanien med allt det onda det skulle innebära. En svensk inbördeskonflikt håller på att blossa upp men kan drottning Kristina lösa den?

Som jag nämnde tidigare så tar filmen stora friheter med historien. I filmen abdikerar Kristina från den svenska tronen av kärlek till den spanske ambassadören Antonio medan hon i verkligheten främst gjorde det för att kunna konvertera till katolicismen. Det filmen däremot framhåller korrekt är att hon ofta klädde sig i manskläder och antyder att hon skulle vara homosexuell. Kristina tycks också vara betydligt mer bildad än den gemene svenske adelsmannen och har ett stort intresse för kultur och vetenskap.

christina3Drottning Kristina – The action movie?

I en scen får Kristina nog av allt politiskt käbbel och beger sig förklädd till man bort från slottet med endast sin trogne tjänare Aage som följeslagare. Hon hamnar till slut på ett värdshus där hon fortfarande i inkognito måste avgöra om drottningen har haft sex eller nio älskare det senaste året. Mycket ironiskt men jag kan inte tänka mig att detta har inträffat i verkligheten. Låt dig heller inte skrämmas av bilden ovanför. Drottning Kristina är ingen actionfilm. Anledningen till att hon håller i en pistol är att hon avstyr ett bråk på värdshuset genom att först avfyra pistolen i taket och sedan berättar att drottningen har haft tolv älskare det senaste året.

Med dagens mått mätt är Drottning Kristina en mild film. Det händer inte så mycket även om mycket tycks stå på spel. Jag har sett alldeles för få av Greta Garbos filmer för att kunna avgöra om detta är en av hennes bättre rollprestationer men jag tycker hon känns aningen obekväm i sin roll. Att sedan John Gilbert (Antonio) och Ian Keith (De la Gardie) båda är rätt slätstrukna i sina roller gör inte precis skådespeleriet bättre. Jag tror att det hade blivit en mycket intressantare film om Laurence Olivier ändå fått rollen som Antonio. Drottning Kristina är dock ingen dålig film, det är bara det att den filmades under en annan tidsera med en annan moral. Jämfört med många andra filmer från 30-talet har den dock åldrats väl. Bör ses av alla filmintresserade svenskar.

Vad hade hänt om…

vadhadehantomTitel: Vad hade hänt om… – Åtta kontrafaktiska historier
Språk: Svenska
Redaktör: Kristian Gerner
Författare: Per T Ohlsson, Dick Harrison, Daniel Rydén, Monica Braw, Kristian Gerner, Kim Salomon, Staffan Skott och Klas-Göran Karlsson
Förlag bok: Historiska Media (2015)

En bok om kontrafaktiska historier lät som en väldigt bra idé tänkte jag som den historia och fantasilitteraturintresserade (puh!) person jag är. Men ack vad fel jag hade. Jag vet inte om jag hade helt felaktiga förväntningar på vad denna bok skulle erbjuda eller om författarna helt har missförstått sin arbetsuppgift. Jag hade i alla fall tänkt mig en bred målande beskrivning över hur Kubakrisen startade tredje världskriget, hur Gustav II Adolf flydde för brinnande livet från Tyskland jagandes av den katolska ligan och hur det gamla gardet kommunister gjorde revolt mot Gorbatjovs Glasnost-politik. Det jag istället fick var synnerligen magert. En bunt professorer och journalister som försöker slå varandra i akademiskt fikonspråk. Jag skulle vilja påstå att Per T Ohlsson är den enda som skriver något som det över huvud taget går att relatera till. Övriga verkar tro att den vanliga svensken är väl insatt i Trettioåriga krigets svåröverskådliga krigsförlopp och den liberala rörelsens uppgång och fall i Tyskland under 1800-talets mitt.

Den största malörten i bägaren är ändå den okritiska hyllningen av Lavrentij Beria. Ja ni läste rätt. Stalins gamle chef för säkerhetstjänsten NKVD hyllas för sina reformvillighet som ett bättre alternativ till Nikita Chrujtjov. Förutom de hundratusentals människor som hamnade i NKVD:s klor så är Beria ökänd för sina organiserade våldtäkter av tonårsflickor och seriemord på de som gjorde fysiskt motstånd. När grävningar i mitten av 90-talet gjordes i Berias trädgård hittades ben från flera unga kvinnor som NKVD-chefen hade begravt för att dölja sina avskyvärda brott. Denne man framställs alltså som ljuset istället för det mörker som Chrujtjov förde med sig. Kanske hade Berias politik förkortat det kalla kriget avsevärt men detta påfund efterlämnar en vidrig smak i min mun i alla fall.

Som slutord, om det inte redan har framgått, så är Vad hade hänt om… en stor besvikelse. Jag vet inte vem boken är riktad till för jag tror inte den vanliga svensken har speciellt mycket att hämta ur denna synnerligen fantasilösa sörja som hade potential att vara så mycket bättre. Jag tror att stora förbättringar hade kunnat göras om redaktören hade givit de olika författarna en mall att arbeta efter istället för att låta vissa löpa fritt och blanda faktiska och kontrafaktiska händelser om vart annat i förhoppningen om att läsaren är så påläst att denna kan skilja på vad som är sant och vad som är påhittat. Så spara era surt förvärvade pengar och låt denna bok förpassas till historiens dimmor.

Snapphanarnas Krig (dokumentär)

snapphanarnaskrigI samband med att Snapphanar sändes i slutet av 2006 visades även en dokumentär med namnet Snapphanarnas krig. Denna dokumentär har inget med filmen att göra utan är ett fristående försök att ge oss svenskar en liten mer  nyanserad bild av vad som verkligen hände i främst Skåne under 1600-talet. Dokumentären ser de faktiska händelserna ur ett skånskt perspektiv och då blir det inte nådigt ur svensk synvinkel. Bland annat beskrivs de svenska kungarna Gustav II Adolf och Karl XI som krigsförbrytare som utförde etnisk rensning på den försvarslösa skånska civilbefolkningen. Att skåningarna har fått lida mycket genom åren går inte att förneka med sitt utsatta läge på gränsen mellan Sverige och Danmark som i stort har varit i luven på varandra sedan medeltiden. Snapphanarnas tillkomst var en direkt följd av alla dessa krig och blev en irriterande nagel i ögat för den svenska statsmakten. Denna dokumentär öppnade i alla fall ögonen på mig och fick mig att inse att allt man fått lära sig i grundskolan kanske inte är riktigt sant. En hel del gamla fördomar och rena lögner motbevisades och har i alla fall fått mig att se Skåne i ett nytt ljus. Kanske borde de gamla skånelandskapen trots allt få en omröstning om de vill tillhöra Sverige eller Danmark? Se dokumentären på Youtube och avgör själv.

Youtube: Snapphanarnas krig (del 1)

Världens Historia nr 3, 2014

vh2014nr3Behöver du en historisk grundkurs om Gustav II Adolf (1594-1632)? Då kan jag rekommendera dig att köpa årets tredje nummer av Världens Historia. I den åttasidiga artikeln Nordens Lejon fällde Tyskland av Boris Koll återges hur ett fattigt Sverige omringat av fiender förvandlades under några årtionden till en stormakt under Gustav II Adolfs ledning. Att Gustav II Adolf var ett militärt geni och sveriges första krigarkonung vet nog de flesta svenskar. Men visste ni att hans taktiska idéer hade stort inflytande långt senare på fältherrar som Napoleon som studerades den svenska kungens militära segrar mycket noga? Men vad var det egentligen som gjorde den svenska kungens armé så framgångsrik och fruktad av hela den katolska världen? Genom att genomföra en rad olika taktiska moderniseringar som mindre stridande enheter och förflyttningsbara lätta kanoner förvandlade Gustav II Adolf den tröga oflexibla armén som var vanlig i början av 1600-talet till en smidig, väloljad och aggressiv krigsmaskin. Att svenska kungen hade infört allmän värnplikt och anställde varenda tysk legosoldat som kunde hittas gjorde även sitt. Även mycket annat intressant finns att läsa i artikeln om kungen, speciellt om hans död vid Lützen och de tragiska omständigheter som ledde till att han så gott som ensam gick till anfall mot fientligt kavalleri. Trots att kungen omkom var det bara inledningen på det svenska stormaktsriket som höll i över 80 år innan det föll tvärt och mindre lustigt 1709 vid Poltava.

Gustav Adolfsdagen!

gustaviiadolfVarje år den 6 november firas Gustav Adolfsdagen i Sverige till minne av kungens dödsdag. Gustav II Adolf stupade egentligen den 16 november enligt den gregorianska kalendern men eftersom vi i Sverige vid tiden för kungens död använde oss av den julianska kalendern blev datumet 6 november som vi hållit fast vid trots att vi bytte kalender redan 1753.

Sedan början av 1800-talet har vi i Sverige firat Gustav Adolfsdagen. Den är särskilt populär i Göteborg eftersom det var Gustav II Adolf som grundade den staden. Uppsala och Lund är andra städer där minnet firas litet extra med allsång respektive bal. Dagen firas även i Finland under namnet Svenska dagen.

Så hissa flaggan, ät en Gustav Adolfsbakelse och minns den gamle krigarkungens bedrifter som ändade så hastigt en dimmig novemberdag i Lützen 1632.