5 inlägg Etikett Skånska Kriget

Snapphanar (1941)

snapphanar-1941-1Språk: Svenska
Produktionsår: 1941
Speltid: 105 min
Regissör: Åke Ohberg
Skådespelare: Edvard Persson, George Fant, Eva Henning, Oscar Ljung, Carl Ström m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Året är 1676 och Danmark har förklarat Sverige krig för att ta tillbaka Skånelandskapen. Den svenske soldaten Ored Jensen är på besök i hemgården i Skåne när hans morbror, den danske knektvärvaren Mogens dyker upp. Ored tänker först arrestera Mogens men övertalas av sin mor att hålla fred. Det visar sig vara en björntjänst då en större svensk trupp dyker upp på gården och dödar Mogens. Därefter arresteras Ored för förräderi och släpas iväg för att steglas. Oreds bröder och far lyckas dock befria Ored och tillsammans ansluter de sig till de danska friskytteskarorna och blir fruktade snapphanar.
snapphanar-1941-2

Snapphanar spelade in under det brinnande andra världskriget. I det ockuperade Norge totalcensurerades den då den ansågs vara för patriotisk. På senare tid har filmen fått kritik för att vara ett pinsamt försök till svensk nationalism. Speciellt Edvard Persson tal om att Svenskarna är ett gott folk… känns inte riktigt rätt då hans rollfigur är en dansk snapphane.

Att regissören Åke Ohberg under inspelningen av Snapphanar har varit inspirerad av Robin Hoods äventyr från 1938 står bortom allt tvivel. Filmmusiken som spelas stup i kvarten är mycket lik och slutduellen mellan Ored Jensen och ryttmästare Hellsing är nästan en exakt kopia på den mellan Robin Hood och Sir Guy of Gisbourne i nyss nämnda film. För att vara en gammal  svensk film är den mycket actionfylld. Inte för att den på något sätt kan mäta sig med dagens actionfilmer men det både skjuts och fäktas så att det står härliga till. Som film är väl Snapphanar inte något mästerverk men som en kuriositet i den svenska filmhistorien har den en plats.

Trots avsaknaden av historisk korrekthet så hade jag inte direkt tråkigt när jag såg filmen. Den kändes mer som ett matinéäventyr i svensk tappning och som sådan får vi helt enkelt ta den för vad den är.

Youtube: Snapphanar (1941)

Vi får vänta på 91:an!

91anitrubbelVi som väntar på ett samlingsalbum för 91:an i skånska kriget får tyvärr vänta till 2016. Denna serie i åtta delar som publicerats i 91:an under 2014-2015 är av Claes Reimerthi och Gert Lozell. Jag har kommenterat denna serie tidigare och börjar bli litet sugen på att läsa den i dess helhet. För er som vill hålla er uppdaterade så finns en facebook-sida för de intresserade.

Läs också:
91:an går ut i Skånska kriget!

91:an går ut i Skånska kriget!

91an2014nr24När? Var? Hur? Varför? Vem kom på att skicka 91:an Karlsson dryga 300 år tillbaka i tiden så att han kunde rymma från den svenska armén under det Skånska kriget? Är det ett sent påkommet aprilskämt? Tydligen inte. Av en händelse fick jag syn på det senaste numret av 91:an och såg att det var några karoliner på framsidan tillsammans med en huvudlös ryttare. ”Vad i himmelens frid är detta?” tänkte jag. Med en närmare titt kunde jag mycket riktigt se att det var gamle överste Gyllenskalp och major Morgonkröök som var iklädda karolinska uniformer. Till historien hör att jag inte har köpt en 91:an-tidning på över 20 år. Mycket tycks ha hänt sedan dess. Men som den historieintresserade person jag är var jag tvungen att köpa tidningen. Tydligen är ”Skånska kriget” en 8 avsnitt lång följetong som skall gå under förvintern för att avslutas i början av 2015. Eftersom tidningen jag köpte innehöll del 4 så kom jag in i mitten av händelseförloppet som jag inte blev klokare av. Tydligen är denna del en blandning av Loshultskuppen och Sleepy Hollow. Jag kan förstå att en serie som 91:an behöver förnya sig nu när värnplikten är avskaffad men är detta rätt väg att vandra? Jag har för mig att det en gång i tiden fanns någon sorts ”policy” att 91:an aldrig skulle gå ut i krig men detta har tydligen serieskaparna struntat i. Vem vet, kanske är det ett genidrag i det tysta? Någon gång i framtiden kommer det väl ett samlingsalbum med alla avsnitt och då får jag tillfälle att fälla det slutgiltiga avgörandet. Milda makter!

Snapphanarnas Krig (dokumentär)

snapphanarnaskrigI samband med att Snapphanar sändes i slutet av 2006 visades även en dokumentär med namnet Snapphanarnas krig. Denna dokumentär har inget med filmen att göra utan är ett fristående försök att ge oss svenskar en liten mer  nyanserad bild av vad som verkligen hände i främst Skåne under 1600-talet. Dokumentären ser de faktiska händelserna ur ett skånskt perspektiv och då blir det inte nådigt ur svensk synvinkel. Bland annat beskrivs de svenska kungarna Gustav II Adolf och Karl XI som krigsförbrytare som utförde etnisk rensning på den försvarslösa skånska civilbefolkningen. Att skåningarna har fått lida mycket genom åren går inte att förneka med sitt utsatta läge på gränsen mellan Sverige och Danmark som i stort har varit i luven på varandra sedan medeltiden. Snapphanarnas tillkomst var en direkt följd av alla dessa krig och blev en irriterande nagel i ögat för den svenska statsmakten. Denna dokumentär öppnade i alla fall ögonen på mig och fick mig att inse att allt man fått lära sig i grundskolan kanske inte är riktigt sant. En hel del gamla fördomar och rena lögner motbevisades och har i alla fall fått mig att se Skåne i ett nytt ljus. Kanske borde de gamla skånelandskapen trots allt få en omröstning om de vill tillhöra Sverige eller Danmark? Se dokumentären på Youtube och avgör själv.

Youtube: Snapphanarnas krig (del 1)

Snapphanar

snapphanarProduktionsår: 2006
Speltid: 159 min
Regissörer: Måns Mårlind och Björn Stein
Skådespelare: André Sjöberg, Anders Ekborg, Tuva Novotny, Gustav Skarsgård, Malin Morgan m.fl.

Nämen usch vad fel det blev här. Jag hade förväntat mig mer av Snapphanar, mycket mer. Vi skippar på en gång de historiska felaktigheterna för annars blir det att leka Finn 500 fel. Ni som har läst mina texter har säkert märkt att jag själv har tagit mig vissa litterära friheter och vill därför inte koncentrera min kritik på detta, kasta sten i glashus ni vet. Att regissörerna Mårlind och Stein har gjort avkall på den historiska korrektheten och istället försökt göra en spännande äventyrsfilm står relativt tidigt klart. Men om man gör detta så måste man ha ett bra manus, ett väldigt bra manus, och en spännande historia att berätta. Att svenskt manusskriveri håller låg klass vet väl varenda svensk men denna film har begåvats med ett synnerligen vidrigt bottenskrap till förlaga. Manusförfattaren har försökt blanda ihop ett stort antal Hollywoodklichéer, några actionscener och en till stora delar bortglömd tidsperiod och sedan tryckt på mixerknappen. Resultatet blev inte bra. Jag applåderar initiativet att göra en film på svenska förlagd i historisk miljö men någon sorts kvalitetskontroll måste det väl ändå finnas? Vem godkände projektet och på vilka grunder?

Handlingen i korthet är som följer: Nils Geting, en gudfruktig bondpojke i Skåne, kastas in i det Skånska kriget när hans gård bränns ner och hans familj mördas av svenskar. Han ansluter sig därför till den danska armén och blir Snapphane. Nils suktar efter hämnd på Gabriel Leijonhufvud (svenskarnas befälhavare) och efter diverse äventyr får han sin stora chans.

Det stora problemet jag har med Snapphanar, förutom de rent historiska felen, är att det knappt går att förstå filmens handling. Jag hade föredragit en rak historia istället för denna komplicerade intrig där det är väldigt svårt att avgöra vad det är som egentligen händer? Huvudkaraktärerna agerar väldigt ofta ologiskt och tycks byta lojalitet med varandra och de stridande sidorna precis hur och när som helst. Släng därtill in en mystisk spökryttare à la Sleepy Hollow och ett kuppförsök mot Karl XI så är förvirringen total. Att ingen har använt sig av den röda pennan får mig att tro att manuset är skrivet av George Lucas. Det tråkiga i kråksången är att detta var ett gyllene tillfälle att göra en bra film om Snapphanar som gick förlorat. Personligen har jag väntat på detta sedan 90-talet då det ryktades att självaste Dolph Lundgren skulle spela Snapphane på film. Nu blev det inget av detta men det projektet kunde inte ha blivit sämre än detta.

snapphanar1De tappra snapphanarna (från vänster till höger):
Svart-Stina, Räddstor, Nils Geting, Davis Swartz och Josua Swartz.

En annan sak som jag har väldigt svårt för är att heja på Sveriges fiender på film. Visst är det väl ädelt att kalla Snapphanar för frihetskämpar men sett från den svenska sidan så var de terrorister. Jag vet inte om någon minns den gamla danska TV-serien Göingehövdingen där snapphanen Svend Povlsen drog svenskarna vid näsan varje vecka i bästa Robin Hood-stil men när jag och min bror såg serien så hejade brorsan på Göingehövdingen medan jag ville att svenskarna skulle få fast honom. Nu minns jag inte om de till slut gjorde det men det var ett tecken på att alla svenskar kanske inte uppskattar svenska filmer där svenskarna representerar de onda. Nu skall vi dock inte vara orättvisa. Både svenskar och danskar gjorde fruktansvärda saker under det Skånska kriget och det går väl inte att säga att någon sida var bättre än den andra. Men det hade nog varit bättre om filmen hade handlat om en svenskarnas kamp mot snapphanarna eller varför inte om en svensk som försöker infiltrera deras led. Istället får vi följa en väldigt liten grupp snapphanar som först strider mot svenskarna och sedan av någon anledning får för sig att rädda den svenska kungen, deras huvudfiende nummer 1. WTF?

Det usla dialogen gör att skådespelarna tyvärr inte har mycket att arbeta med. Överlag är skådespeleriet bedrövligt och den enda som får godkänt är Kim Bodnia som spelar den sympatiske danske sergeanten Mogens Laumann (jag hade gärna sett en film om honom). Annars är det inte mycket att hurra över och några gånger får man till och med dra skämskudden över sig för att slippa se eländet. Man kunde önska att annars så begåvade skådespelare som Anders Ekborg, Tuva Novotny och Gustav Skarsgård kunde vara mer noga i valet av sina roller men jag tror de flesta av dem som var med såg denna produktion som ytterligare en lönecheck.

Trots all kritik som jag givit Snapphanar så kan jag ändå inte låta bli att också ge en liten hyllning. Alla som var med i detta projekt spände bågen högt och siktade mot stjärnorna. Nu missade man totalt målet men det var ett försök som inger respekt och ger en hopp inför framtiden. Man måste lära sig krypa innan man kan gå och om inte denna film avskrämmer för mycket så har vi fler svenska historiska filmer att se fram emot.