2 inlägg Etikett Nya Nederländerna

Sveriges 5 kolonier!

landingoftheswedesLanding of the Swedes and Finns (Stanley M. Arthur).

I början av 1400-talet började de europeiska länderna att kolonisera den övriga världen i jakt efter naturtillgångar och nya handelsmöjligheter. Sverige som överlag var en liten spelare i Europa ville inte vara sämre än de stora pojkarna och gav ut privilegiebrev till nybildade handelskompanier som skulle sköta om de svenska besittningarna. Här följer en lista över Sverige 5 kolonier.

Nya Sverige 1638-1655 (17 år)
I mars 1638 seglar fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip uppför Delawarefloden i Nordamerika och upprättar kolonin Nya Sverige. Efter landköp av lokala hövdingar upprättas ett drygt dussin fort och bosättningar. Svenskarna och finländarna som bosatte sig i området kom väl överens med områdets indianstammar som de bedrev handel med. Däremot kom de inte överens med grannkolonin Nya Nederländerna som 1655 invaderade och intog Nya Sverige. Så snöpligt slutade det svenska äventyret i Nordamerika och de 400 kolonisatörerna fick antingen svära nederländarna trohetsed eller resa hem.

Cabo Corso 1650-1658 och 1660-1663 (totalt 13 år)
År 1650 köpte Svenska Afrikanska Kompaniet ett stycke land av kung Fetu i dagens Ghana. Den svenska etableringen efter kusten bestod av två handelsstationer och ett huvudfort i Cabo Corso. Även ett tiotal andra fort var under kortare eller längre tid i svensk ägo. I Cabo Corso bedrev svenskarna handel med timmer, guld och slavar. Danmark lyckades 1658 med hjälp av 2000 fetu-krigare inta den svenska kolonin. I samband med detta startade Karl X Gustav det andra danska kriget och i fredsförhandlingarna 1660 fick Sverige tillbaka kolonin. Lyckan blev dock kortvarig då Nederländerna 1663 intog Cabo Corso och avslutade det svenska äventyret i Afrika.

Porto Novo 1733 (1 månad)
År 1733 försöker Sverige få fotfäste i Indien genom att uppföra ett faktori (större fabrikskomplex) i Porto Novo (dagens Parangipettai). Både Storbritannien och Frankrike såg snett på detta bygge och redan efter en månad förstördes faktoriet och svenskarna sparkades ut ur landet.

Sankt-Barthélemy  1784-1878 (94 år)
År 1784 köper Gustav III ön Sankt-Barthélemy i Västindien av Frankrike för att Sverige skall kunna bedriva handel (även slavhandel) och uppföra plantager i området. Under många år var kolonin mycket lönsam men allt eftersom åren gick blev kostnaderna allt större. År 1845 beslutar den svenska riksdagen att friköpa kolonins 523 slavar och kung Oscar I kan förklara slaveriet olagligt. År 1878 är kostnaderna för kolonin så betungande att Sverige säljer ön tillbaka till Frankrike för sammanlagt 400.000 franc. Det enda större eftermäle som svenskarna lämnade efter sig på ön är huvudstaden Gustavias namn.

Guadeloupe 1813-1814 (1 år)
År 1810 erövrar Storbritannien den västindiska ön Guadeloupe från Frankrike. 1813 erbjuder Storbritannien ön till Sverige i kompensation för de landområden som kronprinsen Karl XIV Johan riskerar att förlora i Frankrike om Sverige går med på Storbritanniens sida i Napoleonkrigen. Karl XIII går med på detta och kolonin övergår i svensk ägo. Freden i Paris 1814 sätter dock stopp för övertagandet och ön tillfaller återigen Frankrike. Sverige ersätts av Storbritannien för förlusten med 24 miljoner guldfranc utan att en svensk någonsin har satt sin fot på ön.

Förutom dessa kolonier ville Gustav III även uppföra en svensk koloni i Australien (i trakterna kring dagens Perth). Dessa planer sköts upp på obestämd framtid när Sverige åter hamnade i krig med Ryssland (Gustav III:s ryska krig, 1788-1790).

Jonas Jonson Brunk!

broncksUnder första halvan av 1600-talet försökte Nederländerna bygga upp en koloni i Nordamerika som de kallade Nya Nederländarna. Provinshuvudstad i området blir Nya Amsterdam som efter det brittiska övertagandet 1664 bytte namn till New York. Men berättelsen om svensken Jonas Jonson Brunk börjar på nederländsk tid år 1639 då han som nybyggare stiger iland med sin nederländska fru Teuntje Joriaens. Snabbt bygger han upp en bondgård på hela 274 hektar i det område som i dagens New York kallas för Mott Haven. Eftersom kolonin var nederländsk så är alla dokument som finns bevarade från tiden skrivna på nederländska. Jonas efternamn Brunk skrevs således på nederländskt vis och blev Bronck. Hans något avsides liggande stora bondgård kom av nederländarna att kallas för Broncksland som med tiden kortades ner till Broncks som efter britternas övertagande blev The Bronx. En av New Yorks fem stora stadsdelar är således uppkallad efter en svensk från Sävsjö i Småland (av alla ställen).

Så hur slutade berättelsen om Jonas Jonson Brunk? Hans liv i Amerika blev kortvarigt då han 4 år efter landstigningen dog, troligast ihjälslagen av Lenapeindianer men ingen vet med säkerhet. Hans minne hålls dock levande än idag av bland annat Jonas Bronck’s Beer Company. Skål!