2 inlägg Etikett Johann Friedrich Struensee

Historiska Ögonblick nr 6, 2014

ho2014nr6Årets sista nummer av Historiska Ögonblick gav mig en rejäl dos av déjà vu. Inte mindre än tre artiklar innehöll ämnen eller historiska personer som jag tidigare har behandlat här på webbsidan. Låt oss i snabb takt avhandla dem i tur och ordning.

Kardinalen som styrde Frankrike Av Michael Journath.
De tre/fyra musketörerna må vara fiktiva hjältar men deras ärkefiende, den beryktade kardinal Richelieu, var allt annat än fiktiv. I denna väldigt positivt vinklade artikel beskrivs kardinalen nästan som en räddande ängel som trots svåra  krämpor oavbrutet arbetade (nästan dygnet runt) för staten och var obrottsligt lojal mot kung Ludvig XIII. Den ena komplotten efter den andra mot både honom själv och mot kungen lyckas han avstyra. Samtliga konspiratörer, utom de med kungligt blod, avrättas snabbt och brutalt. I sig är artikeln ganska intressant men att knappt skriva ett negativt ord om kardinal Richelieu känns snedvridet. Jag må inte vara en professor i historia men så mycket vet jag att en person i Richelieus position lämnar drivor av lik efter sig vart han än går.
Läs också: Musketörerna (säsong 1)

De dödade barn för att komma till himlen Av Stefan Johansson.
I min recension för Garrow’s Law säsong 3 skrev jag litet om varför kristna inte begår självmord så att de direkt kan bege sig till himmelriket. Detta har främst att göra med det femte budordet ”Du skall icke dräpa” som också gäller självmord. En konsekvens av kyrkans stenhårda tukt och förmaning blev således de så kallade Suicidalmorden. Detta betyder att en person som vill begå självmord kan undgå det brinnande helvetet genom att dräpa en annan människa. Efter utfört dåd begär personen bara om syndernas förlåtelse från prästen och efter bödelns yxa gjort sitt väntar en fribiljett till himmelen. Det djupt tragiska med detta var att många barn dräptes, dels för att de var lätta offer och dels för att de var utan synd och inte heller riskerade att hamna i helvetet. I artikeln får vi en litet mer nyanserad beskrivning över vem det var som främst utförde dessa suicidalmord och varför.
Läs också: Garrow’s Law (säsong 3)

Livläkaren som regerade Danmark Av Martin Borg.
Det var inte så länge sedan jag recenserade om Johann Friedrich Struensees äventyr i filmen A Royal Affair. I denna artikel ges en litet annorlunda version av vad som egentligen hände i den danska huvudstaden åren 1766-1772. Huvudberättelsen är fortfarande densamma men det är några intressanta detaljer som skiljer tolkningarna åt. Artikeln berättar exempelvis att Struensee var makthungrig och att han höll den sinnessjuke kung Christian VII mer eller mindre som fånge. Detta var inget som vi såg i filmen och denna förändring har filmskaparna troligast gjort för att göra den tyske doktorn till en mer sympatisk person. Jag kan förstå dem för trots sina tillkortakommanden försökte Struensee att reformera Danmark till det bättre. En strävan som till slut kom att kosta honom hans huvud.
Läs också: A Royal Affair

A Royal Affair

aroyalaffairOriginaltitel: En kongelig affære
Språk: Danska
Produktionsår: 2012
Speltid: 137 min
Regissör: Nikolaj Arcel
Skådespelare: Alicia Vikander, Mads Mikkelsen, Mikkel Følsgaard, David Dencik m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Det första som slår mig när det gäller denna film är den svenska titelöversättningen, eller rättare sagt avsaknaden av den. Varför filmen har marknadsförts i Sverige under den engelska titeln är förbryllande då det är en dansk film. Vad är det som är så fel med ”En kunglig affär” eller något liknande?

En annan sak som slår mig efter att ha sett En kongelig affære är hur grymt långt efter svensk filmindustri är den danska. Det är som om den svenska filmkonsten återvände till medeltiden efter Ingmar Bergmans död. Det som mest sticker ut är i mina ögon är manusförfattandet och produktionskostnaderna. Ser man en svensk film ser man direkt att det är just en svensk film (d.v.s. lågbudget och krampaktig dialog). Dansk film däremot känns som film av högsta internationella klass. Det är en helt annan valuta för pengarna så satt säga.

aroyalaffair1Dr Struensee och Caroline Mathilde har ett ömt ögonblick tillsammans – A Royal Affair (2012)

Efter denna lilla tirad kanske jag borde prata om filmen istället. År 1766 blir den unga prinsessan Caroline Mathilde av Storbritannien (Vikander) bortgift med den danske kungen Christian VII (Følsgaard). Det visar sig att kungen är sinnessjuk och uppför sig allt som oftast väldigt barnsligt och kan få vredesutbrott. Efter en tumultartad bröllopsnatt beslutar sig Christian att fara på en Grand Tour runt om i Europa. I Hamburg blir kungen sjuk och i behov av en ny livmedikus anställer han en viss  Johann Friedrich Struensee (Mikkelsen), en tysk doktor och upplysningsman. När Christian återvänder till Danmark har han med sig Struensee som efter ett tag fattar intresse för drottningen Caroline Mathilde. Ni märker givetvis vart detta triangeldrama barkar åt så jag nöjer mig med vad  jag hitintills har berättat.

Även om filmen berättas från Caroline Mathildes synvinkel är hennes förbjudna förhållande med Struensee direkt hämtad från standardmallen och inte mycket att orda om. Oändligt mycket mer intressant är Struensees platoniska förhållande med kungen. Till en början är de goda vänner som super och jagar horor tillsammans men allt eftersom tiden går blir Struensee allt mer ambitiös. Till slut styr han i stor grad Danmark och vill införa upplysningstidens alla ideal och detta retar givetvis gallfeber på den konservativa adeln som ser sin makt hotad. För att behålla sin makt tvingas Struensee att manipulera kungen med sin galenskap vilket är allt annat än lätt.

Både Alicia Vikander och Mads Mikkelsen utför ett gott arbete men hela filmen stjäls av Mikkel Følsgaard i rollen som Christian VII. Det är givetvis tacksamt att ha den klart intressantaste rollen som den galne kungen men samtidigt måste galenskap spelas till perfektion för annars blir det bara pannkaka av alltihop. Övriga skådespelare är det inte mycket att orda om för ingen sticker ut åt det ena eller andra hållet.

En kongelig affære är en bra dansk film som rekommenderas. Frågan är bara hur länge vi skall behöva vänta innan vi ser en svensk motsvarighet?