5 inlägg Etikett Joe Abercrombie

Att skriva: Du är vad du heter

attskrivaEn av de lurigaste frågor som uppkommer när man försöker skriva en bok är vad alla rollfigurer skall heta. Fråga bara författaren Joe Abercrombie hur ångestfullt det kan vara. Det finns givetvis inga regler men de flesta författare vill ge sina rollfigurer namn som hör ihop med denna, det kan vara ett viktigt tema eller något som knyter an till figurens bakgrund eller någon egenskap. Det är också extra bra om det låter häftigt och är lätt att uttala. Min protagonist Karl Kämpe följer denna modell då hans efternamn beskriver exakt vad han är, en kämpe. Ett av mina favoritnöjen är att upptäcka rollfigurer i böcker, film och TV-serier vars namn har en dold mening. Jag pratar här inte om smeknamn, öknamn eller uppenbart komiska namn utan bara om för- och efternamn. Här följer en kort lista på några av mina favoriter.

Darth Vader
Vi börjar med universums ondaste människa, Darth Vader, som också är ett av de mest missförstådda namnen. Många tror felaktigt att namnet skall låta som Dark Father, och således vara en förutsägelse om vad som komma skall. Detta är dock en efterhandskonstruktion. För det första är Darth en titel och inte ett namn. För det andra är det bara en slump att Vader på nederländska betyder fader. Istället kommer Vader från ordet (In)Vader. George Lucas använder samma metod på andra Sith-herrar som Darth (In)Sidious. Stjärnornas krig kryllar annars med rollfigurer som har namn med dold mening; Han Solo (ensam), Amiral Ackbar (den store) och Darth Maul (mörbulta) för att nämna några.

Nurse Ratched
I boken och filmen Gökboet heter den ”onda” sjuksystern som ständigt sätter käppar i hjulet på mentalpatienten McMurphys upptåg Nurse Ratched. Det engelska ordet ratchet betyder spärrhake på svenska och är därför ett väldigt passande namn på denna dam.

Doctor Chilton
Från När lammen tystnar hämtar vi Doctor Chilton, för övrigt utmärkt spelad av Anthony Heald. Chill på engelska betyder kyla, gråkall, kalla kårar på svenska och vad är mer passande på denne läbbige herre. Även här finns många andra rollfigurer med dold mening: Clarice Starling (stare) och Hannibal Lecter (lectern = läspulpet).

Sepp dan Teufel
I fantasyboken Det lockande stålet finns en rollfigur som heter Sepp dan Teufel. Teufel betyder Djävulen på tyska.

Marty McFly
Vilket namn är mer passande än Marty McFly på en rollfigur som flyger fram och tillbaka i tiden och hela tiden måste fly undan busen Biff Tannen. Det engelska ordet fly kan översättas med flyga, fly eller fluga på svenska. Hans namn är också en alliteration d.v.s hans för- och efternamnet börjar på samma bokstav.

Jack Bauer
Till sist mitt absoluta favoritnamn, Jack Bauer från 24. Jack är den engelska benämningen på spelkortet knekt och som vi alla vet är en knekt en typ av soldat. Det tyska ordet bauer betyder bonde på svenska vilket är väldigt passande då han är bonden på schackbrädet som får springa omkring och utföra kungens (presidentens) befallning och kan offras när som helst. Hans namn betyder således soldaten som kan offras. Jag utmanar er att finna en rollfigur med ett bättre namn med dold mening.

Sharp ends

sharpendsOriginaltitel: Sharp ends
Språk: Engelska
Författare: Joe Abercrombie
Förlag: Gollancz (2016)

Sharp ends är Joe Abercrombies senaste bok som innehåller båda gamla noveller som publicerats tidigare och helt nyskrivna. Vi får träffa gamla favoriter som Sand dan Glokta, Shy South och Logen Ninefingers samt några nya protagonister som tjuven Shevedieh och den kvinnliga krigaren Javre som gillar att göka lika mycket som att slåss. Om sanningen skall fram så handlar hela 5 av de 13 novellerna om de två sistnämnda. Så man skulle kunna säga att denna novellsamling har ett litet narrativ även om det sträcker sig under flera decennier. Novellerna utspelar sig nästan över hela Abercrombies världsbygge. Från cowboyfantasyn i väst till Machiavellifantasyn i öst. Från vikingafantasyn i norr till korstågsfantasyn i söder. Det enda större område som är utlämnat är Midderland och dess huvudstad Adua men denna ö nämns i alla fall ett flertal gånger i boken.

I mitt tycke är denna novellsamlings största problem att den kräver en viss förkunskap. Har läsaren exempelvis inte läst Abercrombies Best Served Cold så kommer denna att missa många av poängerna i de berättelser som utspelar sig på ön Styria. Författaren gör inte mycket för överbrygga detta problem och utgår ifrån att de som läser denna bok även har läst hans tidigare. Även om det är lockande för nya läsare att starta med kortare noveller innan man sätter tänderna i Abercrombies massiva First Law-trilogi så är det inget jag rekommenderar i detta fall. Liknande problem uppstår även i de berättelser som utspelar sig på andra platser och jag tror att novellen Freedom! helt flyger över huvudet på läsare som inte känner till protagonisten Nicomo Cosca sedan tidigare.

Sedan så har jag personligen även problem med berättelser som berättar om olika protagonister och antagonisters ursprung. Jag ser med andra ord inte fram emot den kommande Han Solo-filmen. Den kan vara hur bra som helst men jag har redan i fantasin kommit fram till hur Han Solo blev just Han Solo och den tanken är betydligt mer kittlande än vad filmskaparna i Hollywood kan trolla fram. Jag tror att det är ganska många med mig som är ganska besvikna på filmerna som visar hur Anakin Skywalker blev Darth Vader. Därför är det med viss bävan som jag läste novellen som berättar om Logen Ninefingers, eller rättare sagt Bloody-Nines, ursprung. Vi har har alltid vetat att Logen i unga dagar var en mordisk galenpanna men vi tycker ändå om honom eftersom detta inte har berättats i detalj. Han är ju Abercrombies överlägset mest älskade protagonist och likt Han Solo-exemplet ovan så har var och en sin egen uppfattning om hur han blev som han blev. I Made A Monster får vi detta berättat och fantasin förstörs till den milda grad att i alla fall jag börjar sympatisera med den avskyvärda hövdingakungen Bethod som i ingen tidigare bok har förtjänat någon som helst medkänsla.

Nu känns det som om jag har varit väldigt negativ i denna recension och det kanske jag är. Men det finns även saker som jag älskar med Abercrombies författarskap. Mer än gång föll jag i skratt över tingens absurditet och det är sådana ögonblick som höjer en bok från medelmåttornas nivå. För er som läst Abercrombie tidigare så är denna bok en trevlig förströelse tills hans nya First Law-trilogi når bokhandlarhyllorna. För övriga som vill fördjupa sig i Abercrombies fantastiska värld rekommenderas att börja från början med The Blade Itself.

Half a war

halfawarOriginaltitel: Half a war
Språk: Engelska
Författare: Joe Abercrombie
Förlag: Del Rey Books (2015)
Övrigt: Den tredje boken i The Shattered Seas-trilogin.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Till skillnad från de två tidigare böckerna i The Shattered Seas-trilogin så börjar denna i ett furiöst tempo som sedan aldrig avtar. Protagonisterna kastas in i den ena situationen efter den andra och det ges få stunder till eftertanke. Som i den förra boken har de tidigare protagonisterna fått ta ett steg tillbaka för att låta nya stå i centrum. Vi får följa; prinsessan Skaras färd från naivt våp till landsmoder över Trovenland; lärjungen Koll som av fader Yarvi får lära sig priset av makt; krigaren Raith som upptäcker att det finns mer till livet än blod och förintelse.

Berättelsen börjar i Trovenland där kung Fynn mördas av överkungens krigare. Prinsessan Skara tvingas fly till Gettland för att be om hjälp. Fader Yarvi som länge har planerat sitt uppror ser möjligheterna i att ena Gettland, Vansterland och det som finns kvar av Trovenland mot överkungen. De tre enade länderna enas om att intaga Bails point, en mäktig borg i Trovenland som byggdes av alverna innan de försvann. Eftersom Skara inte har så många män att bistå kampen med måste hon utkämpa sitt krig med ord, något som hon visar sig ha en oväntad talang för. Föga anar de inblandade att Bails point kommer att stå i fokus under hela det krig som väntar.

Det känns som om denna bok skrevs väldigt fort. Nästan som om Joe Abercrombie bara ville bli klar med denna trilogi så att han kunde ta sig an nästa projekt. Boken är inte slarvigt skriven men det görs inte samma fördjupning av protagonisterna som tidigare och alla problem som uppstår får på ett eller annat sätt en snabb lösning. Detta tillsammans med att det görs stora hopp mellan olika händelser ger boken ett opersonligt intryck som inte är likt Joe Abercrombie. Allt är dock inte illa med denna ”nya” stil. Det blir som tidigare nämnts aldrig segt eller långtråkigt. Det är konstant spännande och det gjorde det svårt, i alla fall för mig, att lägga ner boken. Det var faktiskt länge sedan jag läste igenom en bok så snabbt.

Som bok är Half a war helt okej. Den når inte upp till Abercrombies tidigare höjder men är inte lika dålig som hans floppigaste bok Red Country. Det är litet av ett sista matinéäventyr i en vikingainspirerad fantasyvärld som har gjort sitt. Personligen är jag så här efteråt inte speciellt intresserad av att återvända till intrigerna kring The Shattered Sea. Det känns därför bra att Abercrombie nu återvänder till världen i hans First Law-serie. Först med boken Sharp Ends som innehåller korta fristående noveller för att sedan ta sig an en helt ny trilogi. Det är något att verkligen se fram emot.

Läs också:
Half a king
Half the world

Half the world

halftheworldOriginaltitel: Half the world
Språk: Engelska
Författare: Joe Abercrombie
Förlag: Del Rey Books (2015)
Övrigt: Den andra boken i The Shattered Seas-trilogin.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

I min recension av den första boken i The Shattered Seas-trilogin klagade jag över att det var för litet vikingakänsla i boken trots att den utspelar sig i en vikingainspirerad fantasyvärld. Denna gång kan jag inte göra samma yttrande. Kan det bli så mycket mer viking än en härdad besättning som färdas efter många floder, strider och härjar på sin väg för att slutligen nå First of Cities (denna fantasyvärlds Miklagård)?

I denna bok har protagonisten Yarvi från första boken fått ta ett steg tillbaka och låta andra rollfigurer uppträda i centrum. Yarvi är dock med hela vägen men mer som en vis mentor än den person som hela berättelsen snurrar kring. Istället har fokus flyttats över till krigarkvinnan Thorn som välsignats av Moder Krig och stridsmannen Brand som välsignats av Fader Fred. Dessa två rekryteras av Yarvi för att följa med honom på en långväga diplomatisk resa till det mäktigaste riket i världen. Både Thorn och Brand är naiva över vad detta innebär och kommer att lära sig både ett och annat om världen och om sig själva innan resan är över.

Som vanligt när Abercrombie står för skrivandet får vi kompromisslöst våld, bittra intriger och en stor dos svart humor. Rollfigurerna är bara utbytbara pjäser i ett större spel där hela länders framtid står på spel. De kan göra litet för att ändra på sitt öde utan kan bara genomlida det som de ställs inför och hoppas att de skall komma levande ut på andra sidan.

En sak som man måste ge Joe Abercrombie en eloge för är hans förmåga att skriva om starka kvinnor. Föregångarna var Ferro från First Law-serien och Monza Murcatto från Best served cold. Denna gång är kvinnan i centrum Thorn Bathu, en våldsam valkyria full av vrede och enormt självbekräftelsebehov. Till en början är hon mer villig än bra på att slåss men under Skifrs stenhårda träning förvandlas hon till en stridsmaskin som sprider död och förintelse omkring sig. Jag har saknat en rollfigur som Ferro enormt mycket (och önskar att herr Abercrombie skulle skriva en spin-off bok om hennes äventyr) så det var med stor glädje som jag välkomnade Thorn Bathus ankomst. Abercrombie skapar också världar där kvinnor inte bara är våp som hela tiden måste räddas utan istället innehar några av de främsta av maktpositionerna i samhället och som på mer än ett sätt styr händelseutvecklingen.

En annan sak som Abercrombie också är väldigt bra på är att beskriva är den komplicerade relationen mellan två personer som älskar varandra men är för rädda för att tala ut då de är rädda för de konsekvenser som ett erkännande skulle kunna medföra. Han är mästerlig på att väva in små missförstånd som i ett kärlekskrankt huvud blir enorma hinder som får både lustiga och olustiga påföljder. Ibland dras de förälskades lidande ut i så stor utsträckning att man undrar om de någonsin kommer att få varandra vilket jag antar är en del av spänningen.

Som bok är Half the world i mitt tycke en bättre bok än Half a king. Läsaren är mycket mer investerad i de olika rollfigurerna och även om mycket är mystiskt så går det att förutspå en del av Yarvis sluga planer. Yarvi planerar nämligen tillsammans med sin kung Uthil att göra uppror mot överkungen som styr över länderna kring The shattered sea. För att göra detta behöver de allierade och det är detta som mycket av den här boken handlar om. Vissa saker är givetvis skrivna i sten i historier som denna men ännu kan Abercrombie överraska oss med tvära kast och oväntade händelser. Half the world är en underhållande bok som jag tycker ni bör läsa. Om inte annat för att den bygger upp spelplanen för den sista delen i trilogin, Half a war.

Läs också:
Half a king

Half a king

halfakingOriginaltitel: Half a king
Språk: Engelska
Författare: Joe Abercrombie
Förlag: Del Rey Books (2014)

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Lord Grimdark eller Joe Abercrombie som han är mer känd som är tillbaka med en ny bok. Han har i alla fall tillfälligt lämnat The Bloody-Nine, Jezal, Glokta och min personliga favorit Caul Shivers från First Law-böckerna för att pröva lyckan med en ny bokserie. Half a king är den första boken i den så kallade The Shattered Seas-trilogin som utspelar sig i någon sorts pseudo-vikingavärld. Men så mycket viking känns inte boken som förutom de olika person- och ortsnamnen som vi skandinaver kan gotta oss åt. Boken känns istället mer som en mischmasch av romartiden, bysantinska riket och det tidiga ståndssamhället. Inget fel med detta men förvänta er inget vikingaröj med plundringståg och omåttligt mjöddrickande.

Joe Abercrombie är helt klart en av mina favoritförfattare men efter besvikelsen med hans förra bok (Red Country) så visste jag inte vad jag kunde förvänta mig av Half a king. Skulle han återvända till ljuset eller sjunka djupare ner i träsket? Det visade sig att han tog en annan väg. Han har nämligen valt en lättsammare ton i Half a king, en mer barnvänlig även om just det ordet inte är det rätta för det finns fortfarande en hel del mörker och blodiga våldsdåd i hans berättande. Men ändå så är boken inte lika tung som hans tidigare verk, den är dessutom hälften så tjock. Detta gör boken lättläst och en van läsare kan plöja sig igenom den på några kvällar.

I Half a king får vi följa prins Yarvi som hastigt och mindre lustigt blir kung av Gettland efter att hans far och äldre bror mördats. Yarvis ena hand är missbildad sedan födseln och han anses vara en vekling och får snabbt epitet ”halvkungen”. Det dröjer därför inte länge innan hans ambitiösa farbror griper makten i riket och försöker mörda Yarvi. Halvkungen kommer dock undan men blir tillfångatagen och såld som galärslav. Bakom årorna svär Yarvi att hämnas och återta sin tron. Han måste först bara hitta några trogna män som kan hjälpa honom. Kan de finnas bland årorna bredvid honom?

Den som har läst First Law-serien kommer att känna igen sig. Karaktärerna må ha nya namn och nya livsöden att berätta men vi har sett de flesta tidigare. Det finns en Logen-karaktär, en Ferro-karaktär, en Glokta-Jezal-combo-karaktär och så vidare. Berättelsen är också den gammal som gatan, den unge oerfarne pojken som måste finna styrkan och modet att uppfylla sitt öde genom att återerövra sin faders förlorade tron. Men detta vore inte en Abercrombie-bok om den inte hade en hel del tvister och vändningar. De första tre First Law-böckerna är kända för att vara en sorts Sagan om Ringen-berättelse där allt har vänts på sin ända. Abercrombie följer denna stolta tradition i Half a king och detta gör givetvis berättelsen så mycket bättre, för att inte säga direkt oförutsägbar.

Half a king är helt klart ett kliv uppåt från Red Country. Givetvis saknar jag litet av Abercrombies mörkare stil som gjorde honom känd men samtidigt måste en författare ständigt förnya sig. Första boken i en serie är oftast den svåraste att skriva och med den avklarad kan vi nu se fram emot de kommande böckerna. Väntan verkar som tur är inte bli så lång. Uppföljaren Half a world förväntas nämligen finnas i bokhyllorna redan i februari 2015. Jag kommer inte att hänga på låset som ett Harry Potter-fan men nog skall Abercrombie allt få ytterligare ett tillskott från min börs.