5 inlägg Etikett Gustav III

Sveriges 5 kolonier!

landingoftheswedesLanding of the Swedes and Finns (Stanley M. Arthur).

I början av 1400-talet började de europeiska länderna att kolonisera den övriga världen i jakt efter naturtillgångar och nya handelsmöjligheter. Sverige som överlag var en liten spelare i Europa ville inte vara sämre än de stora pojkarna och gav ut privilegiebrev till nybildade handelskompanier som skulle sköta om de svenska besittningarna. Här följer en lista över Sverige 5 kolonier.

Nya Sverige 1638-1655 (17 år)
I mars 1638 seglar fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip uppför Delawarefloden i Nordamerika och upprättar kolonin Nya Sverige. Efter landköp av lokala hövdingar upprättas ett drygt dussin fort och bosättningar. Svenskarna och finländarna som bosatte sig i området kom väl överens med områdets indianstammar som de bedrev handel med. Däremot kom de inte överens med grannkolonin Nya Nederländerna som 1655 invaderade och intog Nya Sverige. Så snöpligt slutade det svenska äventyret i Nordamerika och de 400 kolonisatörerna fick antingen svära nederländarna trohetsed eller resa hem.

Cabo Corso 1650-1658 och 1660-1663 (totalt 13 år)
År 1650 köpte Svenska Afrikanska Kompaniet ett stycke land av kung Fetu i dagens Ghana. Den svenska etableringen efter kusten bestod av två handelsstationer och ett huvudfort i Cabo Corso. Även ett tiotal andra fort var under kortare eller längre tid i svensk ägo. I Cabo Corso bedrev svenskarna handel med timmer, guld och slavar. Danmark lyckades 1658 med hjälp av 2000 fetu-krigare inta den svenska kolonin. I samband med detta startade Karl X Gustav det andra danska kriget och i fredsförhandlingarna 1660 fick Sverige tillbaka kolonin. Lyckan blev dock kortvarig då Nederländerna 1663 intog Cabo Corso och avslutade det svenska äventyret i Afrika.

Porto Novo 1733 (1 månad)
År 1733 försöker Sverige få fotfäste i Indien genom att uppföra ett faktori (större fabrikskomplex) i Porto Novo (dagens Parangipettai). Både Storbritannien och Frankrike såg snett på detta bygge och redan efter en månad förstördes faktoriet och svenskarna sparkades ut ur landet.

Sankt-Barthélemy  1784-1878 (94 år)
År 1784 köper Gustav III ön Sankt-Barthélemy i Västindien av Frankrike för att Sverige skall kunna bedriva handel (även slavhandel) och uppföra plantager i området. Under många år var kolonin mycket lönsam men allt eftersom åren gick blev kostnaderna allt större. År 1845 beslutar den svenska riksdagen att friköpa kolonins 523 slavar och kung Oscar I kan förklara slaveriet olagligt. År 1878 är kostnaderna för kolonin så betungande att Sverige säljer ön tillbaka till Frankrike för sammanlagt 400.000 franc. Det enda större eftermäle som svenskarna lämnade efter sig på ön är huvudstaden Gustavias namn.

Guadeloupe 1813-1814 (1 år)
År 1810 erövrar Storbritannien den västindiska ön Guadeloupe från Frankrike. 1813 erbjuder Storbritannien ön till Sverige i kompensation för de landområden som kronprinsen Karl XIV Johan riskerar att förlora i Frankrike om Sverige går med på Storbritanniens sida i Napoleonkrigen. Karl XIII går med på detta och kolonin övergår i svensk ägo. Freden i Paris 1814 sätter dock stopp för övertagandet och ön tillfaller återigen Frankrike. Sverige ersätts av Storbritannien för förlusten med 24 miljoner guldfranc utan att en svensk någonsin har satt sin fot på ön.

Förutom dessa kolonier ville Gustav III även uppföra en svensk koloni i Australien (i trakterna kring dagens Perth). Dessa planer sköts upp på obestämd framtid när Sverige åter hamnade i krig med Ryssland (Gustav III:s ryska krig, 1788-1790).

Stockholm Octavo

stockholmoctavoTitel: Stockholm Octavo
Författare: Karen Engelmann
Förlag: Damm Förlag (2013)

Efter den totala korvfest som har rått på den här webbsidan har jag äntligen den stora äran att recensera en bok som är skriven av en kvinna. Jag upptäcker direkt två särdrag mellan Karen Engelmanns skrivande gentemot de manliga kollegorna som jag jämför med. För det första är många av de centrala karaktärerna kvinnor, visserligen är huvudrollsinnehavaren en man men han styrs och bemästras av en rad olika kvinnor och de är också bokens mest intressanta personligheter. Jag kan tycka att vissa av kvinnorna är litet väl självständiga och tar sig för stora friheter som jag inte tror att kvinnorna hade i slutet av 1700-talet men det må vara förlåtet då det är välskrivet. För det andra är karaktärerna väldigt förtrogna med varandra. Två personer som är tillsynes främlingar kan berätta de mest personliga saker och hemligheter för varandra även om de inte har något att tjäna på det. Utan att låta allt för sexistisk känns detta som ett typiskt kvinnligt drag. Jag tror att en man inte hade skrivit denna bok på samma sätt och lika gott är väl det för Stockholm Octavo ger i alla fall mig en helt ny syn på hur kvinnor kan ha en central roll i det patriarkat som den gustavianska tiden ändå var.

Stockholm Octavo handlar om tulltjänstemannen och kortspelaren Emil Larsson. Av sin chef blir Emil beordrad att gifta sig om han vill behålla sin tjänst och han söker därför upp spåkvinnan fru Sparf för att fråga om råd. Hon berättar därför för honom om oktaven, den högsta formen av spådomskonst. Med hjälp av oktaven får Emil veta att han måste finna åtta olika personer som kommer att hjälpa honom att finna sin blivande fru. Föga anar Emil att hans oktav är nära sammankopplad med den så kallade Stockholmsoktaven som har en konspiration mot Gustav III som brinnande mittpunkt.

Jag gillade denna bok. Första halvan kändes en aning seg men det var mest för att det var många personer att hålla reda på. När jag väl kommit in i boken kunde jag knappt lägga ner den och mot slutet hade jag ingen aning om hur det skulle sluta. Vi som kan vår historia vet att Gustav III sköts av Jacob Johan Anckarström under en maskeradbal och trots detta var jag ingalunda säker på att det skulle hända i denna bok. Jag hade ingen aning om Karen Engelmann hade tänkt följa historiens vingslag eller om detta var en berättelse som utspelade sig i ett parallellt universum. Spännande var det i alla fall och om ni vill veta hur det gick får ni allt ta och läsa denna trevliga berättelse. Stockholm Octavo har gett mig mersmak för kvinnliga författare och med all säkerhet kommer fler kvinnor att synas till på den här webbsidan i framtiden. Under tiden ni väntar kan ni ta och läsa Stockholm Octavo. Jag tror inte ni kommer att ångra er.

Stefan Andersson
Teaterkungen

teaterkungenArtist: Stefan Andersson
Album: Teaterkungen (2011)
Label: Emperors Day

Teaterkungen är Stefan Anderssons tredje historiska konceptalbum. Denna gång är det Gustav III:s liv och gärningar som står i fokus. I kronlogisk ordning över 13 spår får vi följa kungen från ögonblicket han får veta att hans far har dött och att han nu är kung till konspirationen som leder till hans egna död. Jag gillar skarpt att Andersson till detta album har koncentrerat sig på ett smalare tema som ändå är nog så stort för ett helt album. Gustav III var en kontroversiell kung som tog den reella makten genom den kända stadskuppen 1772. Han spenderade stora summor på konst och teater och skapade även Kungliga Operan och Svenska Akademien. Hans stora kulturintresse gjorde att han i viss mån försummade sina andra åtaganden vilket med tiden fick honom att få många fiender.

På många av albumets låtar tar Andersson sig rollen som kungen själv, i andra personer från historien som påverkades av de beslut som kungen tog. Det är en spännande mix av personliga tankar och tragiska livsöden. Över lag tycker jag att detta album är Andersson jämnaste och bästa. Min favoritlåt från albumet är den som heter Revolution. På ett förträffligt sätt, om än kanske oavsiktligt, har Andersson lyckats dra paralleller mellan Frihetstidens korruption och maktmissbruk till nutidens motsvarighet. Nu behöver vi svenskar inte göra revolution för att få till en förändring men med tanke på hur ojämnheten i samhället har ökat och hur det dras in på sjukvård, skola och äldreomsorg får ändå följande strofer oväntad tyngd:

Revolution – för att hela det som trasigt är
Revolution – för att bygga något som inte går att ta isär

teaterkungenpistolEn annan intressant aspekt som Andersson har lyckats väva in i sina texter är de historiska aspekterna. Men dessa ses inte från det stora perspektivet utan från det lilla. Som i den vackra duetten Lyckoamuletten med Sofia Karlsson där en enkel soldat för ett samtal med sin kvinna innan han skickas till det Ryska kriget (1788-1790). Andra personer som susar förbi på albumet är bl.a. Fredrik Henrik af Chapman, Johan Henrik Hästesko, Jacob Johan Anckarström och Carl Fredrik Pechlin. Varav de två sistnämnda var högst delaktiga i mordet på Gustav III. Det kan tyckas passande att just Pechlin får sista ordet på albumet. Denna ränksmidande bondeplågare som bytte parti till höger och vänster och högg kniven i ryggen på både vän och fiende för egen vinnings skull blev den (om inte personligen) som satte stopp för Gustav III:s vanstyre. Som tack för sin insats fick han sitta på Varbergs Fästning fram till sin död några år senare.

Jag ger två tummar upp till Teaterkungen och ser med stor tillförsikt fram emot vad Stefan Andersson i framtiden trollar fram för att underhålla oss med.

Axel von Fersen

axelvonfersenTitel: Axel von Fersen
Författare: Herman Lindqvist
Förlag: Fischer & Co (1991)

De flesta svenskar känner till namnet Axel von Fersen, färre vet vem han var, vad han gjorde eller varför han över huvud taget är känd. Fersen är en av otaliga okända svenska kändisar som dyker upp i alla möjliga sammanhang som alla nickar bekräftande mot utan att egentligen veta vem karlen var.

Axel von Fersen (1755-1810) var en svensk högadlig greve, han var en trogen gustavian och rojalist, han deltog först i den amerikanska revolutionen som tolk och officer och senare i Gustav den III:s ryska krig, han var med största säkerhet den franska drottningen Marie Antoinettes älskare (även om inga konkreta bevis finns) och troligast även far till åtminstone ett av kungabarnen. Under den franska revolutionen anordnande Fersen ett flyktförsök för hela kungafamiljen och de lyckades också ta sig ut ur Paris men i Varennes (cirka 20 mil från huvudstaden) arresterades alla utom Fersen som hade tagit en annan rutt. Efter det franska kungaparets möte med madame Giljotin återvände Fersen till Sverige och blir utrikesminister och riksmarskalk. När sedan den svenska tronarvingen, den danske Karl August, avlider av naturliga orsaker, anklagas Fersen för att ha giftmördat honom. Under Augusts likprocession genom Stockholm överfalls Fersen i sin vagn och mördas av en uppretad pöbel utan att Svea Livgarde som ser på gör något för att rädda honom. Senare får Fersen full upprättelse från alla mordanklagelser och begravs i Ljungs kyrka. Under sitt liv träffade han så gott som alla som var något under andra halvan av 1700-talet. Gustav III, Ludvig XIV, George Washington och Napoleon Bonaparte för att nämna några. Han hade otaliga älskarinnor, älskade opera och fester och tyckte att Sverige var allmänt trist. Så kan Fersens liv beskrivas i korta ordalag.

fersenskamordetFersenska mordet – Okänd illustratör

Som vanligt när det gäller Herman Lindqvist är det stora svepande penseldrag som gäller. Här ges inga detaljer utan det berättas bara vad som inträffade, inte hur det inträffade. Kapitlet med Fersens död avviker från detta då Lindqvist ingående och med stor inlevelseförmåga beskriver stämningen i Stockholm och ”konspirationen” bakom hans död. Detta kapitel måste vara det överlägset bästa som Lindqvist någonsin skrivit och jag önskade att han vore lika detaljerad i hela böcker men eftersom detta gäller en biografi måste det mesta kapas av och kortas ner.

Denna bok bygger enligt Lindqvist mest på Axel von Fersens egna dagboksanteckningar och brev, och det är en blek bild av greven som författaren målar upp. Han verkar mest tråna efter gifta kvinnor och när han inte kan få dem är han allmänt deprimerad. Han njuter av hovlivet (speciellt det franska) och tar varje tillfälle i akt att tillgodose sina egna och adelns intressen. Han framstår som en bortskämd snorvalp som ser ner på allt som inte är adligt och fint. Vid ett tillfälle blir Fersen tvungen att klä av sig själv innan han skall hoppa i säng och detta beskrivs nästan som en bedrift värdig Herakles själv. Dra mig baklänges på en skottkärra. När man läser denna bok kan det vara svårt att förstå hur Herman Lindqvist kan beundra denne man (karlen har för böveln skrivit tre böcker om Axel von Fersen). Visst, Fersen var en god ”ambassadör” för Sverige och utförde riket många tjänster. I perioder arbetande han hårt med de uppgifter som han fått men jag kan inte bortse från att det mesta som anbelangar honom har han just fått, inte förtjänat. Det var visserligen en annan tid och bristen på detaljer gör att man genom denna bok inte kan fälla den slutgiltiga domen över Axel von Fersens leverne. Det kan jag dock göra över denna bok och den får betyget knappt godkänd.

Livrustkammaren

livrustkammaren04Hur kan man skriva en bok som utspelar under stormaktstiden utan att först göra ett besöka i Livrustkammaren under det Kungliga slottet i Stockholm? Det går inte så tyngd av ödet packade jag min kappsäck och styrde kosan söderut. Tyvärr visade det sig att Livrustkammarens övervåning var avstängd då de höll på att göra i ordning en utställning och att alla vagnar i källaren var inplastade av någon anledning vilket gjorde att man inte kunde se dem speciellt bra. Hur jag kunde betala fullt pris för inträde övergår så här i efterhand mitt förstånd. Nåväl jag fick i alla fall beskåda det viktigaste från Gustav III:s teatermask till Karl XII:s leriga stövlar.

För att se fotoalbumet tryck här!