3 inlägg Etikett Carl von Linné

Den misslyckade svenska stilen

svenskakalendern2År 1582 beslutade påve Gregorius XIII att skippa den julianska kalenderna (gamla stilen) och införa den gregorianska kalendern (nya stilen) som han så storsint uppkallade efter sig själv. Detta för att med den gamla julianska kalendern förflyttades vårdagjämningen litet vare år och med den i förlängningen även Påsken (vilket inte gick för sig). De katolska länderna var förstås snabba på att byta kalender men i protestantiska Sverige var man mer misstänksam mot detta påvliga påfund.

Först år 1699 beslutades det att Sverige skulle gå över till den så kallade nya stilen (svenskarna vägrade att kalla den gregorianska kalendern för just detta eftersom den var uppkallad efter en påve). Men eftersom den julianska kalendern var 11 dagar efter den gregorianska beslutade man inte att bara byta rakt av utan gradvis låta denna förändring ske. Detta skulle åstadkommas genom att ta bort de nästföljande 11 skottdagarna tills kalendrarna synkroniserades. Denna gradvisa förskjutning kom att kallas den svenska stilen.

År 1700 togs mycket riktigt skottdagen bort men under Stora nordiska kriget glömdes det bort år 1704 och 1708. Detta skapade mycket oreda och år 1711 beslutade Karl XII att Sverige skulle gå tillbaka till den julianska kalendern. Först år 1753 fick det vara nog med tramsandet fram och tillbaka. Sverige tog resolut bort 11 dagar från kalendern så att detta år inföll 1 mars dagen efter den 17 februari. Sverige hade till slut anslutit sig till övriga Europa i denna fråga.

En liten lustig konsekvens bland alla dessa kalenderbyten var att Carl von Linné föddes under den svenska stilen, levde fram till 1753 under den gamla stilen och när han dog var det den nya stilen som gällde. Hans födelsedag hoppade således först från den 13 maj till den 12 maj för att sedan hoppa till den 23 maj som sedan dess brukar användas som hans jubileumsdag.

Uppfann Celsius Celsiusskalan?

celsiusVi svenskar brukar slå oss för bröstet och stolt berätta att det allt var svensken Anders Celsius (1701-1744) som uppfann Celsiusskalan som än idag används i stora delar av världen. Men är detta sant? Innan Celsius användes över 30 olika temperaturskalor i olika delar av världen, mest kända idag av dessa är Fahrenheitskalan och Réaumurskalan. Ingen av alla dessa skalor var dock pålitliga och helt logiska. Vad Celsius gjorde var att han fastställde att vattens kokpunkt är 0 °C och fryspunkt är 100 °C vid normalt lufttryck. Observera att hans kokpunkt och fryspunkt är tvärt om jämfört med vad vi använder idag. Detta för att han ville undvika negativa grader som kunde leda till missförstånd. Under 1700-talet var det sällan varmare grader än kokande vatten som behövdes mätas, däremot mättes ofta kallare grader än fryspunkten för vatten. Dagens -10 °C var således enligt Celsius ursprungliga skala 110 °C.

Men vem var det då som bytte plats på kokpunkten och fryspunkten? Helt oberoende av Celsius var det fransmannen Jean-Pierre Christin som först gjorde detta. Carl von Linné som byggde vidare på Celsius arbete hemma i Sverige påstod att det var han. Vem som gjorde det först spelade egentligen ingen roll då Celsiusskalan från början kallades för Centigradskalan och hade det namnet i över 200 år. Men eftersom ordet grader på franska, spanska och italienska har en strikt definition som betyder en hundradel av en rät vinkel kunde problem uppstå med det namnet. Därför beslutades det 1948 att byta namn på Centigradskalan för att undvika förvirring. Man ville då ge skalan namn efter en forskare som andra temperaturskalor som Kelvin och tidigare nämnda Fahrenheit. Valet föll då på Celsiusskalan fast det lika gärna kunde ha blivit Christinskalan eller till och med Linnéskalan.

Är då Celsius värdiga att ha Celsiusskalan uppkallad efter sig även om han inte uppfann den i dess nuvarande form? Det måste man nog allt ändå ge honom. Det var Celsius idoga termometerstudier som ledde till att vetenskapen till slut fick lämpliga referenspunkter för mätning av temperatur. Det enda som egentligen återstår är att få amerikanarna att förstå detta.

Linnés främsta lärjunge!

Ibland när man surfar runt på internet snubblar man över personer som man inte hade en aning om att de fanns. I mitt fall letade jag efter information om att Gustav III ville uppföra en svensk koloni i Australien (i trakterna kring dagens Perth) men hittade istället information om en välberest svensk herre vid namn Daniel Solander. När jag läste litet mer om Solander är det ofattbart att han fortfarande är relativt okänd i sitt hemland. Här följer en kort och föga utförlig biografi.

Daniel Solander (1733-1782)
Daniel Solander föddes i Piteå 1733. Vid 17 års ålder flyttade han till Uppsala för att studera naturhistoria och blev en av Carl von Linnés elever. Samtidigt hade engelska vetenskapsmän i åratal försökt få Linné att skicka en lärjunge till England som kunde sprida kunskap om  svenskens nya system av klassificering av växter, Systema naturae. Det blev till slut Solander som skickades iväg på resan som så småningom skulle ta honom runt hela jordklotet.

Solander anlände i England 1760 och lärde sig snabbt språket och fick många inflytelserika vänner. Redan 1762 blev han invald i Royal Society och fick anställning vid British Museum. 1764 vill den förmögne Joseph Banks söka efter en okänd kontinent på det södra halvklotet. Expeditionen skall ledas av kapten James Cook på HMB Endeavour och Solander ansluter som botaniker och naturforskare. 1768 ger sig skeppet iväg på en världsomsegling som bl.a. ledde till utforskandet av Nya Zeeland och upptäckten av Nya Hollands (Australiens) ostkust.

solander1Från vänster till höger: Dr Daniel Solander, Sir Joseph Banks, Kapten James Cook,
Dr John Hawkesworth och Lord Sandwich. Tavla av John Hamilton Mortimer (1771).

Efter att ha spenderat 3 månader på Tahiti fortsatte färden till Nya Zeeland. Under sex månader kartlade Cook Nord- och Sydön medan Solander samlade botaniska fynd. Cook döpte en liten ö vid Sydöns sydspets till Solander Island som den heter än idag. Efter Nya Zeeland sattes kurs västerut mot Australien. På grund av höga vågor kunde besättningen på Endeavour inte landstiga förrän Cook fann en skyddande havsvik. Han döpte först viken till Stingray Bay men när han såg alla fynd som Solander hittade döpte han om den till Botanist Bay som senare blev Botany Bay.

Efter en hel del äventyr och sjukdomar tog sig Endeavour tillbaka till England 1771. Cook, Solander och de andra i besättningen mottogs som hjältar och fick audiens hos den brittiske kungen. Solander blev engelsk medborgare och deltog i en expedition till Island 1772. Året därpå valdes han in som utländsk ledamot nummer 86 i den Svenska Kungliga Vetenskapsakademien. Därefter arbetade han på British Museum fram till sin död 1782. Han begravdes på Brookwood Cementary där hans grav än idag vårdas av den svenska församlingen i London. Som eftermäle kan man säga att Solander var den förste vetenskapsmannen som satte sin fot på Australien och att han var den förste svensk som gjorde en världsomsegling.

Hur gick då med Gustavs III:s australiensiska koloni? Planerna sköts upp på obestämd tid när Sverige åter hamnade i krig med ryssarna.

Besök också:
•  Solanderföreningen
Linnélärjunge i Söderhavet