2 inlägg Etikett Bengt Liljegren

Karl XII och svenskarna i Osmanska riket

karlxiiosmanskariketTitel: Karl XII och svenskarna i Osmanska riket
Författare: Per Sandin (red.), Åsa Karlsson, Lars Ericsson Wolke, Peter Törnvall, Bengt Liljegren m.fl.
Förlag: Atlantis (2015)

Det fanns en märklig tid då Sverige styrdes från det Osmanska riket. Detta skedde mellan 1709-1714 efter det förödande Slaget vid Poltava och Karl XII tvingades fly till det Osmanska riket tillsammans med omkring 1.500 soldater. Kungen hoppades under dessa år på att få ihop en storallians med Höga porten och tillsammans skulle svenskar och osmaner bekämpa ryssarna som hotade båda ländernas gränser. Men allt eftersom tiden gick och storvesirerna byttes ut i en skrämmande takt rann hela företaget ut i sanden och svenskarnas närvaro i landet blev allt mer ovälkommet. Till slut fanns ingen val och Karl XII tvingades rida hem. Under denna period hade kungen och svenskarna i det osmanska riket varit med om mycket, inte minst den kända Kalabaliken i Bender.

Det första som slår mig när jag håller boken i min hand är hur vackert tillverkad den är. Den påminner för mig litet grann om sådana där sagoböcker som ens föräldrar läste ur för en när man var liten och inte själv kunde läsa. Pappret är härligt och tjockt, formgivningen luftig och läsvänlig, trycket är påkostat och stora färgbilder pryder många av sidorna. En eloge till formgivarna, tryckarna, bokbinderiet och alla andra som haft med utformningen av den fysiska boken att göra. Högsta betyg.

Men hur är det då med innehållet? Eftersom bokens olika kapitel är författat av olika författare fruktade jag till en början ett nytt fiasko som Vad hade hänt om… – Åtta kontrafaktiska historier men redaktören Per Sandlin har till synes hållit i strama tyglar och fått en bok som på ett betydligt bättre sätt håller ihop. Med det inte sagt att boken inte har problem, det är på tok för mycket upprepningar av information då en författare tar över efter en annan, de två kapitel som avhandlar arkitektur var en pina att komma igenom och hade väldigt litet med temat för boken att göra och slutkapitlet betitlat Ritten hem var en förvirrande och föga detaljerad redovisning som hoppade mellan Karl XII:s historiska ritt och en nutida experimentritt då några svenskar år 1998 upprepade kungens bedrift.

Det var det tråkiga, desto roligare är att många av de andra kapitlen i boken är välskrivna och intressanta. Vi får inte så många detaljer men väldigt många svepande skildringar som på ett jordnära sätt berättar för läsaren hur livet nere i Osmanska riket såg ut för Karl XII och de andra svenskarna. Vi får lära känna kungens närmaste män, hur postgången till rådet i Stockholm fungerade och intressant information om expeditionerna till Orienten som kungen lät sända ut. Till min förvåning var kapitlet om Den svensk-ukrainska alliansen överraskande bra och jag kan inte mer än tycka synd om alla de ukrainare som satte hoppet till den svenska konungen men istället gick ett gruvligt öde till mötes.

Som bok är Karl XII och svenskarna i Osmanska riket en småtrevlig kvällsläsning. Det mesta känns igen från andra böcker men det presenteras på ett mycket aptitligt sätt och är utmärkt läsning för den som vill skaffa sig ett hum om perioden utan att för den delen dyka ner i detaljer. Det finns stor risk att jag kommer att återvända till denna bok då dess förträffliga utformning är en fröjd för ögat och det känns som om den är påkostad lyx. Jag vill se fler böcker som denna och finner det smålustigt att den på framsidan kapade kungens ben dyker upp på ett annat ställe i boken. Det känns som stor Monty Python-humor. Sådant gillar jag.

Sabaton
Carolus Rex

sabatoncarolusrexArtist: Sabaton
Album: Carolus Rex (2012)
Label: Nuclear Blast

I allmänhet är det alltid riskabelt att romantisera stormaktstiden och i synnerhet Karl XII, speciellt när det gäller i konstformen musik. Referenser till Ultima Thule är då aldrig långt borta med allt vad det innebär. Men albumet Carolus Rex behandlar inte enbart bara kungen i fråga utan hela stormaktstiden. Det handlar om unga män som slits från sina hem för att deltaga i ett krig de inte förstår, om kungar med hybris som tror att de är välsignade av Gud att utöka sitt rike, om krigets blodiga pris och fallet från storhet. I mitt tycke lyckas Sabaton hålla sig objektiva till ämnet i fråga och säger någon något annat så är de troligast oinformerade. Det är inte per automatik nationalistiskt att sjunga om stormaktstiden även om vissa vill göra detta gällande. Stormaktstidens karoliner hade ingenting med nationalism att göra, det är ett historiskt faktum, och vi skall inte missvisa detta.

Men hur skall man förhålla sig till Sabaton och deras musik? Jag ser detta album främst som ett verk som var menat att underhålla. I andra hand att få oss att minnas en tid inte allt för långt borta då kungar krigade, soldater plundrade och oskyldiga dog. I detta var Sverige varken värre eller bättre än någon annan men det är viktigt att vi svenskar minns vår historia. Sabaton försöker helt enkelt att ge oss en historielektion.

Men hur kan man förklara Sabatons popularitet? De vann en Rockbjörn som 2013 års liveakt metal/hårdrock. Gör de bara bra musik eller handlar det om något annat för oss svenskar? Jag tror att många vill minnas en tid då vi svenskar inte var neutrala till allting och hade något att säga till om i världen. En tid då drömmen om Sverige var större och möjligheterna till synes oändliga. Jag säger inte att denna tid var bättre (det var den inte) men det finns något fascinerande med en tid då Sverige var den störste busen i kvarteret.

Illustration av Péter Sallai (2012)Kanske skulle jag skriva något om skivan också? Carolus Rex är ett dubbelalbum med en svensk- och en engelskspråkig skiva med samma låtar. Personligen tycker jag att den svenska versionen är bättre, kärvare, och inte lika pretentiös som den engelska. Vi får följa med resan med början vid drömmen om Dominium Maris Baltici (att göra Östersjön till ett svenskt innanhav) till slutet med karolinernas dödsmarsch över Tydalsfjällen. Denna historieskildring löper över 11 melodier och tar upp händelser som slaget vid Breitenfeld, plundringen av Prag, slaget vid Poltava och Karl XII:s likfärd. Vi får även följa med den enkla soldaten, höra karolinens bön och bevittna masslakten av ryssar vid Fraustadt.

Albumets melodier förmedlar dramatik och vemod, djärvhet och skräck, ära och ond bråd död. Det är hårt, mäktigt och kompromisslöst och jag gillar det. Den strof som främst fastnar i mitt huvud är från melodin Carolus Rex när en ung Karl XII säger: Ingen ed lagd, ingen ed jag svär! Kronan kommer ej från kyrkan, den kom direkt från Gud. Här syftas det på att Karl XII, blott 15 år gammal, på sin kröningsdag vägrade att avge en konungaförsäkran. Det hade alla regerande svenska kungar och drottningar gjort sedan slutet av 1500-talet och det väckte därför stor uppståndelse. Men detta brydde sig inte Karl XII om. Han var född till envåldshärskare och han var inte skyldig kyrkan sin krona. På detta sätt markerade han att han stod över alla utom Gud. Han skulle själv vara herre över sitt öde och svenska folket. Det är sådana här små referenser som jag älskar och jag tackar historikern Bengt Liljegren för att han samarbetade med Sabaton vid skapandet av denna skiva.

Jag ger Carolus Rex två tummar upp och rekommenderar denna skiva till alla som gillar hårdrock och är det minsta intresserad av stormaktstiden och arvet det lämnade efter. Vem har sagt att historia måste läras ur tjocka dammiga luntor?