pestensarTitel: Pestens år – Döden i Stockholm 1710
Författare: Magnus Västerbro
Förlag: Historiska Media (2016)

Pestens år är en trevlig liten bok trots det makabra ämnet. Död och förintelse i en aldrig skådad skala i den kungliga huvudstaden. Pesten hade kommit och gått som en ovälkommen gäst i hundratals år men denna gång skulle visa sig vara den sista som Stockholm stod värd åt denna farsot. År 1710 kom pesten från Baltikum och myndigheterna dröjde, tills det var försent, med att agera. Till råga på allt var kungen, Karl XII, långt borta i Bender och därifrån fanns det inte tid att söka hjälp. När faktum står klart sker det som alltid sker. De rika flyr medan de fattiga tvingas stanna kvar. Vissa försöker göra egen vinning på katastrofen medan andra osjälviskt riskerar sitt egna liv för att rädda andra. När vintern till slut kommer och kylan kväst pesten hade cirka 22.000 stockholmare mist livet av en befolkning på 55.000-60.000 människor.

I boken får vi sakligt följa pestens förlopp och de människor som skulle bekämpa den. Det är en oviss kamp som förs som tar fram både det bästa och det sämsta hos oss människor. Men Pesten visade också att samhället hade utvecklat sig. Trots all misär slutade aldrig statsapparaten att fungera och när den väl agerade så gjorde den det på bred front. Detta hindrade huvudstaden från att helt överges och att man till sist kunde stoppa spridningen.

Det skulle senare visa sig att pesten hade förändrat det svenska samhället i grunden. Kyrkan förlorade sitt benhårda grepp om befolkningen och sekulära tankar började sprida sig. Svenska myndigheter förstod att stenhårda regler måste förordnas för att hindra att en ny pestepidemi fick fäste landet. Bevis på att det fungerade är att ingen ny pest har härjat i Sverige. Något som också dog var den svenska stormaktsdrömmen som kostat så många liv. Svenska folket började tala allt mer om fred och om att leva i samförstånd med sina grannar. Jag undrar om det inte var här som det Sverige vi känner idag föddes?

Pestens år ger en klar överblick över händelseförloppet utan att gräva ner sig för djupt i detaljer. Jag har tidigare nämnt att jag älskar de här lättlästa böckerna som berättar om det väsentligaste utan att vara vetenskapliga handlingar. Författaren själv kallar boken för en dramadokumentär och det är kanske rätt benämning? Personligen gillade jag boken och hoppas i framtiden finna fler som den. Det finns alldeles för mycket historia att läsa om och då är nålstick som Pestens år det självklara valet för oss som gillar att lära utan att för den skull behöva sätta på oss professorshatten. Hur skulle vi människor annars kunna lära oss av våra förfäders misstag?