Titel: Karl XII:s spion
Författare: Björn Holm
Originalförlag: Askild Kärnekull Förlag (1977)
Förlag: Anderson Pocket (2010)
Året är 1715. Ryssarna har erövrat södra Finland och Peter den store planerar till sommaren att anfalla Stockholm och den svenska östkusten. För att ta reda på ryssarnas planer skickar svenskarna sin bästa spion, Stephan Löfving, till Åland och Åbo. Så lyder premissen till Björn Holms bok Karl XII:s spion. Boken är delvis baserad på den verkliga Stephan Löfvings dagboksanteckningar och det märks. Det finns egentligen ingen övergripande intrig i boken utan handlingen följer mest Löfvings vandringar runt om i de krigshärjade Åbo-trakterna. Han träffar under korta episoder på vänner, fiender, förrädare och andra spioner innan han vandrar vidare. Det blir sällan särskilt spännande utan bokens stora behållning är den verklighetstrogna skildringen av livet i ett ockuperat land. Vissa händelser är rätt roliga medan andra är tragiska då ryssarna tar och skövlar allt som de vill komma åt.
Det enda riktiga personsporträttet i boken är det av Löfving själv. Han grunnar mycket över om det han gör är rätt eller fel, om alla ryssar är onda och vad som är Guds mening med allt elände. Ena stunden gläds han över att ha dräpt fiender för att i nästa se sig själv som en stor syndare som kommer att brinna i helvetet för allt ont han har gjort. Hans djupa tro får han mer än en gång att grubbla över livets förgänglighet. Men han har alltid en tro på att svenskarnas (och finnarnas) sak är den rätta även om Karl XII ses med allt annat än blida ögon. Löfving är övertygad om att den svenska flottan kommer att krossa ryssarnas roddgalärer och att kriget kommer att vända när det får föras på svenskarnas hemmaplan. Han har en optimistisk syn på framtiden, nästan på gränsen till naiv, och hoppas på en snar fred så att livet för folket kan återgå till det normala. Vad det skall bli med Löfving själv efter att kriget är över vågar han dock knappt spekulera i. Han lever i häret och nuet.
Efter alla skrönor och uppenbarligen överdrivna utsagor av Löfving själv var jag inte riktigt säker på vad jag kunde förvänta mig av denna bok. Det visade sig dock att den är en någorlunda nykter, lättläst och intressant berättelse. Inte något mästerverk på långa vägar men ändå ett måste för dem som är intresserade i genren. Eftersom Björn Holm har skrivit fler böcker om Stephan Löfving så är det nog inte sista gången vi stiftar bekantskap med denne partigängare på den här webbsidan.