riddarenavdesjuEngelsk titel: A Knight of the Seven Kingdoms
Författare: George R.R. Martin
Förlag: Bokförlaget Forum (2014)

Känns det tungt att ge sig i kast med de fem (hitintills utgivna) tjocka Game of thrones-böckerna utan att riktigt veta vad du kommer att få? Då rekommenderar jag er istället att först sätta tänderna i Riddaren av de sju konungarikena. Boken som innehåller tre noveller utspelar sig i samma universum som böckerna i Sagan om is och eld-serien men äger rum 90 år tidigare. Jämfört med huvudserien är denna bok inte lika tjock, saknar komplicerad intrig och innehåller avslutade berättelser. Med detta inte sagt att den saknar intriger och framför allt inte våld men på sätt och vis känns dessa noveller litet mer ”barnvänliga”. Givetvis är det också ett sätt för författaren George R.R. Martin att ”casha” in litet extra nu när Game of thrones är som hetast.

De tre novellerna handlar om häckriddaren Dunk och hans trogne väpnare Eggs äventyr i Westeros. I folkmun kallas de vandrande riddare som rider mellan olika borgar och temporärt tjänar en herre för häckriddare eftersom de ofta är så fattiga att de tvingas sova i diken och häckar. Från början trodde jag att denna bok innehöll parodinoveller eftersom de båda protagonisterna hade så löjliga namn men det visade sig att jag hade helt fel. Det finns en anledning till deras udda smeknamn men jag kan ändå inte förstå varför översättaren har valt att översätta Duncan the tall med Duncan den store, vore inte Duncan den långe vara mer korrekt, speciellt som Dunk är 210 cm lång i strumplästen? Det finns säkert en bra anledning till detta även om jag inte kan komma underfund med varför.

Den första novellen börjar med att Dunk blir dubbad till riddare av Arlan av Styverträdet innan han dör. Dunk begraver sin gamle herre och beger sig av till Askvadet för att deltaga i en tornering. På vägen träffar han en åttaårig pojke som kallas Egg. Trots ett visst motstånd från Dunk lyckas Egg övertala den nyblivna riddaren att få bli hans väpnare. Väl i Askvadet dröjer det inte länge innan Dunk blir indragen i den yttersta kampen om makten i riket. Han hamnar i brännpunkten mellan två Targaryanska prinsar och om han inte vill förlora hand och fot så måste han hitta allierade och det snabbt. Som tur är har han Egg som kommer med både råd och rön. Efter att någorlunda helskinnande kommit undan med livet i behåll fortsätter de två sina vandringar med fler äventyr i de sju konungarikena.

Jämfört med Sagan om is och eld-böckerna är Riddaren av de sju konungarikena betydligt mer lättläst. Det måste ha varit en fröjd för Martin att skriva dessa noveller som är mer rak på sak och som får ett riktigt avslut. Dessutom har Martin avstått från att döda allas favoritrollfigurer då det inte skulle bli mycket till berättelser kvar om Dunk eller Egg dog. Dessutom vet uppmärksamma läsare genom bokserien deras slutgiltiga öden.

Jag gillar skarpt novellerna om Dunk och Egg. Givetvis vill jag att Martin skall satsa heltid på Sagan om is och eld-serien men om han behöver en paus från den mastodontuppgiften så ser jag gärna att han skriver om dessa två herrar. Martin har själv sagt att han vill skriva fler Dunk och Egg noveller men han har lovat att detta inte kommer att ske innan han skrivit färdigt The Winds of Winter (Sagan om is och eld – bok 6). Det känns också litet hedrande att Sverige är ett av få länder som publicerat denna novellsamling före den amerikanska/engelska utgåvan som fortfarande väntar på illustrationer från Gary Gianni.