10 inlägg Inlägg publicerade i Tidsskrift

Karl Kämpes webbutik öppnad!

besokbutikenkkacomic1-1aNu har Karl Kämpe en egen webbutik där du kan köpa Karl Kämpe Äventyraren nr 1 för endast en 50-lapp inklusive frakt. Förhoppningsvis kommer fler produkter i framtiden men just nu finns bara Sveriges hetaste serietidning till försäljning. För tillfället finns bara den tryckta versionen till försäljning men jag arbetar även för en digital version. Vi får se om och när den dyker upp.

I menyn ovan hittar du det nya valet BUTIK där du hittar alla produkter som är till försäljning. Även valet SERIETIDNING har uppdaterats med en ny text.

Vi får vänta på 91:an!

91anitrubbelVi som väntar på ett samlingsalbum för 91:an i skånska kriget får tyvärr vänta till 2016. Denna serie i åtta delar som publicerats i 91:an under 2014-2015 är av Claes Reimerthi och Gert Lozell. Jag har kommenterat denna serie tidigare och börjar bli litet sugen på att läsa den i dess helhet. För er som vill hålla er uppdaterade så finns en facebook-sida för de intresserade.

Läs också:
91:an går ut i Skånska kriget!

Historiska Ögonblick nr 6, 2014

ho2014nr6Årets sista nummer av Historiska Ögonblick gav mig en rejäl dos av déjà vu. Inte mindre än tre artiklar innehöll ämnen eller historiska personer som jag tidigare har behandlat här på webbsidan. Låt oss i snabb takt avhandla dem i tur och ordning.

Kardinalen som styrde Frankrike Av Michael Journath.
De tre/fyra musketörerna må vara fiktiva hjältar men deras ärkefiende, den beryktade kardinal Richelieu, var allt annat än fiktiv. I denna väldigt positivt vinklade artikel beskrivs kardinalen nästan som en räddande ängel som trots svåra  krämpor oavbrutet arbetade (nästan dygnet runt) för staten och var obrottsligt lojal mot kung Ludvig XIII. Den ena komplotten efter den andra mot både honom själv och mot kungen lyckas han avstyra. Samtliga konspiratörer, utom de med kungligt blod, avrättas snabbt och brutalt. I sig är artikeln ganska intressant men att knappt skriva ett negativt ord om kardinal Richelieu känns snedvridet. Jag må inte vara en professor i historia men så mycket vet jag att en person i Richelieus position lämnar drivor av lik efter sig vart han än går.
Läs också: Musketörerna (säsong 1)

De dödade barn för att komma till himlen Av Stefan Johansson.
I min recension för Garrow’s Law säsong 3 skrev jag litet om varför kristna inte begår självmord så att de direkt kan bege sig till himmelriket. Detta har främst att göra med det femte budordet ”Du skall icke dräpa” som också gäller självmord. En konsekvens av kyrkans stenhårda tukt och förmaning blev således de så kallade Suicidalmorden. Detta betyder att en person som vill begå självmord kan undgå det brinnande helvetet genom att dräpa en annan människa. Efter utfört dåd begär personen bara om syndernas förlåtelse från prästen och efter bödelns yxa gjort sitt väntar en fribiljett till himmelen. Det djupt tragiska med detta var att många barn dräptes, dels för att de var lätta offer och dels för att de var utan synd och inte heller riskerade att hamna i helvetet. I artikeln får vi en litet mer nyanserad beskrivning över vem det var som främst utförde dessa suicidalmord och varför.
Läs också: Garrow’s Law (säsong 3)

Livläkaren som regerade Danmark Av Martin Borg.
Det var inte så länge sedan jag recenserade om Johann Friedrich Struensees äventyr i filmen A Royal Affair. I denna artikel ges en litet annorlunda version av vad som egentligen hände i den danska huvudstaden åren 1766-1772. Huvudberättelsen är fortfarande densamma men det är några intressanta detaljer som skiljer tolkningarna åt. Artikeln berättar exempelvis att Struensee var makthungrig och att han höll den sinnessjuke kung Christian VII mer eller mindre som fånge. Detta var inget som vi såg i filmen och denna förändring har filmskaparna troligast gjort för att göra den tyske doktorn till en mer sympatisk person. Jag kan förstå dem för trots sina tillkortakommanden försökte Struensee att reformera Danmark till det bättre. En strävan som till slut kom att kosta honom hans huvud.
Läs också: A Royal Affair

91:an går ut i Skånska kriget!

91an2014nr24När? Var? Hur? Varför? Vem kom på att skicka 91:an Karlsson dryga 300 år tillbaka i tiden så att han kunde rymma från den svenska armén under det Skånska kriget? Är det ett sent påkommet aprilskämt? Tydligen inte. Av en händelse fick jag syn på det senaste numret av 91:an och såg att det var några karoliner på framsidan tillsammans med en huvudlös ryttare. ”Vad i himmelens frid är detta?” tänkte jag. Med en närmare titt kunde jag mycket riktigt se att det var gamle överste Gyllenskalp och major Morgonkröök som var iklädda karolinska uniformer. Till historien hör att jag inte har köpt en 91:an-tidning på över 20 år. Mycket tycks ha hänt sedan dess. Men som den historieintresserade person jag är var jag tvungen att köpa tidningen. Tydligen är ”Skånska kriget” en 8 avsnitt lång följetong som skall gå under förvintern för att avslutas i början av 2015. Eftersom tidningen jag köpte innehöll del 4 så kom jag in i mitten av händelseförloppet som jag inte blev klokare av. Tydligen är denna del en blandning av Loshultskuppen och Sleepy Hollow. Jag kan förstå att en serie som 91:an behöver förnya sig nu när värnplikten är avskaffad men är detta rätt väg att vandra? Jag har för mig att det en gång i tiden fanns någon sorts ”policy” att 91:an aldrig skulle gå ut i krig men detta har tydligen serieskaparna struntat i. Vem vet, kanske är det ett genidrag i det tysta? Någon gång i framtiden kommer det väl ett samlingsalbum med alla avsnitt och då får jag tillfälle att fälla det slutgiltiga avgörandet. Milda makter!

Allt om Vetenskap
Tema Histora nr 6, 2014

aovth2014nr06En stor artikel om Game of Thrones och ett specialtema om Stormaktstiden. Kan det bli mycket bättre än så här? Allt om Vetenskap Tema Historia avfyrar denna gång den stora kanonen med några av mina riktiga favoritämnen.

I artikeln Game of Thrones: Riktig medeltid möter fantasy skriver Tomas Serholt om varifrån författaren George R.R. Martin hämtat inspiration till sin bokserie Sagan om is och eld. Det visar sig vara allt från Rosornas krig och Hadrianus mur till Djingis Khan och J.R.R. Tolkien. Jag finner det dock litet konstigt att Maurice Druons bokserie The Accursed Kings (på franska: Les Rois Maudits) inte nämns då denna bokserie sägs vara Martins största inspirationskälla. Hur som helst är det väldigt intressant att jämföra verklighetens händelser med de som förekommer i Martins verk. Det lustiga är att de fasansfulla nidingsdåd som utspelar sig i Game of Thrones är betydligt tamare än vad som hände i verkligheten. Talesättet Verkligheten överträffar dikten har aldrig varit sannare än här.

Numrets stora tema handlar om den svenska stormaktstiden, från Gustav II Adolf till Karl XII. På 26 välskrivna sidor av Lars Brander får vi läsa om alla kungar och drottningar som styrde Sverige och om hur adelsmän som Axel Oxienstierna på alla möjliga sätt försökte berika adeln på kungamaktens bekostnad. Detta tog dock slut med Karl XI som på bara några år manövrerade ut riksrådet och införde enväldet i vårt land som på den tiden inte var så avlångt. Det var mer runt och koncentrerade sig runt Östersjön. Som vanligt när det gäller sådana här populärvetenskapliga tidningar så är det stora svepande drag som gäller. Visserligen görs vissa fördjupningar men för det mesta handlar det om historia som var svensk bör veta. Är dina kunskaper i svensk historia knappa rekommenderas detta nummer för dig och för alla som gillar Game of Thrones förstås.

Allt om Historia nr 4, 2014

aoh2014nr4Ytterligare en artikel om Stormaktstiden hittar vi i senaste numret av Allt om Historia. Bo Eriksson berättar om Det stora nordiska kriget i artikeln Striden om Östersjön. Mycket av det som berättas är gammal skåpmat och vore det inte för den danska infallsvinkeln så hade den inte varit så mycket att tala om. Speciellt slaget vid Helsingborg (1710) får en genomgång och den danska ineffektiviteten under detta fälttåg är frapperande på mer än ett sätt. Istället för att koncentrera sig på kriget roade sig den danske kungen Fredrik IV hemma i Köpenhamn och var allmänt ovillig att skicka förstärkningar. Den danske befälhavaren sade upp sig i protest och en annan tog över. När det sedan blev dags för slag gjordes ett avgörande misstag som svenskarna kunde utnyttja. Danskarna flydde fältet och dagen var svensk. Men det var ändå danskarna som till slut fick det sista skrattet. Efter kriget blev Sverige nämligen tvungna att betala Danmark ett saftigt krigsskadestånd. Skåne förblev dock svenskt och har varit så in i våra dagar.

Världens Historia nr 5, 2014

vh2014nr5Årets femte nummer av Världens Historia innehåller inte en, inte två utan hela tre intressanta artiklar. Visserligen hör två av artiklarna mer medeltiden till men de spiller ändå över till 1700-talet och bör därför omnämnas. Låt oss därför utan vidare dröjsmål gå igenom artiklarna.

Bödeln var medeltidens utstötte Av Else Christensen.
Den första artikeln handlar om rollen i samhället som bödeln hade i allmänhet och Frantz Schmidt i synnerhet. Bödelsyrket gick ofta i arv från far till son eftersom det var ingen som ville bli en professionell mördare, bespottad av alla och utstött av samhället. Bödlarna var heller inte välkomna i kyrkan, få ville gifta sig med dem och deras barn fick inte ta upp andra yrken. I gengäld tjänade en god bödel bra med pengar. Det var sällan svårt för bödlarna att hitta nya anställningar eftersom lag och ordning var på modet och straffen grymma. Men en bödel skulle inte bara avrätta folk, denne skulle också tortera fram bekännelser och föra noggranna anteckningar. Därför var det ett krav att en bödel skulle kunna läsa och skriva. Hur gick det då för bödeln Frantz Schmidt? Jo, han gick i pension efter 394 avrättningar, blev läkare på ålderns höst och fick slutligen hedern återupprättad av kejsar Ferdinand II. Hans barn befriades från förbannelsen att själva bli bödlar.

Marskalk murade in Frankrike Av Esben Mønster-Kjaer.
Den andra artikeln berättar om Sébastien Le Prestre de Vauban, 1600- och 1700-talets främste militäringenjör som var lika bra på att bygga fästningar som han var på att inta dem. När Ludvig XIV expanderades sitt rike var det Vauban som fick uppdraget att befästa de nya gränserna. Under sin karriär byggde han hela 33 fästningar och förbättrade över 300 andra. Dessa befästningar gjorde det i stort omöjligt för frankrikes fiender att invadera landet då de hela tiden tvingades stånga sig blodiga vid den ena fästningen efter den andra. Ett bevis på Vaubans ingenjörskonst är att hela 12 av hans fästningar finns med på UNESCO:s världsarvslista och än fler står än idag. Artikeln har även flera utmärkta kartor som tydligt beskriver hur ett stjärnfort skulle försvaras. Här skall illustratören Claus Lunau ha en extra eloge för sitt utmärkta arbete.

Jakten på den förbjudna boken Av Therese Boisen Haas.
Den tredje artikeln handlar om den italienske bokjägaren Poggio Bracciolini som år 1417 i ett avsides tyskt kloster hittade Lucretius försvunna bok De rerum natura (om tingens natur). Denna bok som skrevs omkring år 50 f.kr. innehöll många provocerande tankar som att allt är uppbyggt av atomer och att människan skall leva ett liv utan smärta och fruktan för gudarnas vrede. Många av dessa tankar är sanningar idag men under det dogmatiskt kristna 1400-talet var boken anarkistiskt sprängstoff. Att boken ens har kunnat överleva till våra dagar måste nästan ses som ett mirakel i sig. Till stor del kan vi tacka den så kallade läsplikten som alla klostermunkar krävdes att utföra under medeltiden. Eftersom det inte fanns ett så stort utbud i de kristna biblioteken blev lösningen att fylla ut hyllorna med texter från äldre tider. När dessa böcker och skriftrullar blev gamla och slitna kopierade munkarna texten till nya böcker och så fortsatte det till omkring år 1000. Då började det kristna utbudet att bli stort nog och alla gamla ”hedniska” böcker lämnades att förfalla. Runt år 1400 började intresset att hitta antikens försvunna böcker så att de gamla läromästarnas texter kunde räddas. Poggio Bracciolinis räddning av Lucretius bok tände en av de första facklorna i det som så småningom som skulle leda till renässansen.

Att skriva: Lektören

attskrivaI tidningen Skriva nr 2 (2014) har de en intressant artikel om att låta en lektör läsa din text. En lektör är en person som med rödpennan går igenom texter och skriver kommentarer för att göra ett verk bättre. En lektör vässar författarens språk, renodlar tonen och påpekar språkliga felaktigheter. Någon gång i framtiden skall det bli väldigt intressant att låta en lektör gå igenom mina Karl Kämpe-texter. Jag har skrivit dem efter bästa förmåga men är samtidigt ödmjuk nog att förstå att jag fortfarande har mycket kvar att lära. Vidare i artikeln har de två sidor som visar lektörens arbete med en text. Vi såg något liknande i Stephen Kings bok Att skriva och personligen finner jag det oerhört intressant att läsa dessa kommentarer. I 99% av fallen blir texten bättre och det är ju det en författare vill, att ens text skall bli så bra som möjligt. skriva2014nr2
Det är från den vinkeln man måste ta denna form av ”kritik” och inte från vinkeln att lektören är någon viktigpetter som vill förstöra det författaren har skapat. Den stora frågan är om man skall låta en lektör titta på ens texter innan eller efter man skickar in sitt manusskript till ett bokförlag? Fördelen med att göra det innan är att det med all säkerhet är en större chans att förlaget accepterar ens bidrag och nackdelen är att man måste bekosta lektören ur egen ficka. Om man nu inte har den stora lyckan att ha en vän som är lektör och kan göra arbetet pro bono.

Världens Historia nr 3, 2014

vh2014nr3Behöver du en historisk grundkurs om Gustav II Adolf (1594-1632)? Då kan jag rekommendera dig att köpa årets tredje nummer av Världens Historia. I den åttasidiga artikeln Nordens Lejon fällde Tyskland av Boris Koll återges hur ett fattigt Sverige omringat av fiender förvandlades under några årtionden till en stormakt under Gustav II Adolfs ledning. Att Gustav II Adolf var ett militärt geni och sveriges första krigarkonung vet nog de flesta svenskar. Men visste ni att hans taktiska idéer hade stort inflytande långt senare på fältherrar som Napoleon som studerades den svenska kungens militära segrar mycket noga? Men vad var det egentligen som gjorde den svenska kungens armé så framgångsrik och fruktad av hela den katolska världen? Genom att genomföra en rad olika taktiska moderniseringar som mindre stridande enheter och förflyttningsbara lätta kanoner förvandlade Gustav II Adolf den tröga oflexibla armén som var vanlig i början av 1600-talet till en smidig, väloljad och aggressiv krigsmaskin. Att svenska kungen hade infört allmän värnplikt och anställde varenda tysk legosoldat som kunde hittas gjorde även sitt. Även mycket annat intressant finns att läsa i artikeln om kungen, speciellt om hans död vid Lützen och de tragiska omständigheter som ledde till att han så gott som ensam gick till anfall mot fientligt kavalleri. Trots att kungen omkom var det bara inledningen på det svenska stormaktsriket som höll i över 80 år innan det föll tvärt och mindre lustigt 1709 vid Poltava.

Populär Historia nr 12, 2013

ph2013nr12I dagarna utkom årets sista nummer av Populär Historia. I detta nummer satsas det rejält på Karl XII med inte mindre än tre artiklar: Karl XII formades till härskare av Åsa Karlsson, Kungens entusiasm höll igång kriget av Gunnar Åselius och Maktlöst råd styrde av Marie Lennersand. Sveriges sista krigarkungen pryder dessutom tidsskriftens framsida med det klassiska porträttet av Johan David Schwartz i collage med Alexander Kotzebues målning över Slaget vid Narva. I den första artikeln får vi lära oss om Karl XII:s uppväxt och fostran fram till kröningen och maktövertagandet. I den andra artikeln diskuteras synen på Karl XII i den ”gamla skolan” och den ”nya skolan”. I den tredje artikeln beskrivs hur Sverige styrdes medan kungen var i fält och de svårigheter det förde med sig. Alla tre artiklarna är klart läsvärda. Numret innehåller även litet annat smått och gott men deras betydelse lämnar jag till var och en att bestämma.