52 inlägg Inlägg publicerade i Stormaktstiden

91:an i 30-åriga kriget

91an-01Titel: 91:an i 30-åriga kriget
Författare: Claes Reimerthi
Serietecknare: Gert Lozell
Förlag: Egmont Kärnan AB
Övrigt: Ursprungligen utgiven i serietidningen 91:an år 2002.

Jag trodde att jag aldrig skulle få se dagen då 91:an Karlsson drog ut i fält. Men ack vad jag bedrog mig för det gjorde han redan år 2002 vilket var något som jag helt missade. Nu deltager han inte direkt i några stora fältslag eller dödar någon fiende utan på sant 91:an vis hamnar han som vanligt i komiska trångmål fast denna gång i en historisk kontext. Detta är om inte annat ett intressant försök att liva upp en seriefigur som varit en aning otidsenlig sedan det beslutades om drastiska neddragningar i värnplikten.

Patron Gyllenskalp slår vad med greve von Klaage om att han inom ett år kommer att vara rikare än den sistnämnde. Gyllenskalp tänker åstadkomma denna rikedom genom att ansluta sig till kungens plundrande fälttåg nere på kontinenten under det 30-åriga kriget. Högst ofrivilligt blir (91:an) Karlsson och (87:an) Axelsson inskrivna i Gyllenskalps kompani och tvingas följa med till Tyskland. Efter Slaget vid Breitenfeld (1631) blir Gustav II Adolfs kidnappad av invånarna i staden Immergeld. Karlsson och Axelsson som på lustiga vägar lyckats infiltrera staden visar sig bli monarkens stora hopp om att kunna återvända till den svenska armén och rädda Gyllenskalps heder.

91an-02

ORD
Claes Reimerthi är en gammal räv som skrivit 91:an manus sedan tidigt 90-tal. Eftersom 91:an enligt mig i alla tider har balanserat på gränsen till buskis så är det trevligt att läsa Reimerthis mer seriösa stil. Han använder sig av något som jag brukar kalla för Åke Cato-humor. Det är humor som inte får en att skratta rakt ut men som efter en stunds eftertanke är lika oskyldigt lekfull som finurlig. Eftersom berättelsen använder sig av en rad fiktiva personer och platser och jag inte är någon större expert på 30-åriga kriget så kan jag inte säga hur historiskt korrekt den är. Att svenskarna slogs mot den Katolska ligan vid Breitenfeld är dock sant, två gånger till på köpet. Jag kan bara säga att jag tycker att Reimerthi har lyckats bra i sin överflyttning av 91:an tillbaka till 1600-talet. Kontexten är annorlunda men dråpligheterna desamma.

BILD
Om Reimerthi är en gammal räv vad skall man då säga om Gert Lozell som tecknat och skrivit 91:an sedan 1987, erfaren räv? Av alla 91:ans tecknare är nog Lozell en av mina favoriter, visst finns det andra som gjort tillfälliga stordåd men jag tror ingen har så konstant levererat på samma höga nivå. Av vad jag förstår är Lozell ytterst noggrann av sig och detta i kombination med att han kan sitt hantverk bidrager till en helgjuten tecknarinsats. Jag älskar hur han får till minspelet på de olika seriefigurerna och hur elegant sammansättningen av bildrutorna är på hans sidor. De många små detaljerna är en fröjd för ögat att skåda.

SLUTORD
Jag tyckte att 30-åriga kriget var en trevlig läsning och det är extra kul att se 91:an i en längre berättelse. Jag har minst sagt inte varit en frekvent 91:an läsare det senaste decenniet men under min uppväxt var serietidningen en del av vardagen. Detta album tog mig således tillbaka till en svunnen ungdom och bara det ger ett plus i min bok. Förutom själva serien innehåller albumet även några faktasidor om 30-åriga kriget och Slaget vid Breitenfeld. Jag applåderar givetvis detta initiativ att förbättra historiekunskaperna hos det svenska folket. I helhet är albumet ett gedigen produkt som alla serieälskare bör ha i sin samling.

Carl XII (1974)

carlxii01Originaltitel: Carl XII
Språk: Svenska
Produktionsår: 1974
Speltid: 106 min
Regissör: Keve Hjelm
Skådespelare: Jarl Kulle, Anita Björk, Tore Lindwall, Ulla Sjöblom, Lennart Lindberg m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

År 1901 skrev August Strindberg en pjäs om Karl XII:s sista tid. Det är denna pjäs som Keve Hjelm bearbetat om till denna TV-film som han själv regisserat. Jarl Kulle spelar Karl XII, en bruten man omgiven av bekymmer. Omringad av fiender och med katastrofala statsfinanser går Sverige mot nederlag i det Stora nordiska kriget. I en dåres förhoppning sätter Karl XII sitt förtroende till Georg Heinrich von Görtz  som lovar att få ordning på det lata svenska folket och statsfinanserna. Det slutar som vi alla vet inte bra och kungen dör under Karl XII:s andra norska fälttåg.

Jag fann denna TV-film mycket intressant. Det är inte så ofta man får följa en enskild individ på så nära håll, i detta fall Karl XII. Kan man inte sin historia så kan det nog tyckas att filmen hoppar mellan olika teman utan att ha en nämnvärd sammanhållning. För oss som är mer insatta är dock sammanhanget glasklart och det som är intressant är inte vilka beslut som kungen tog utan vad som ledde fram till att han tog dem. Jarl Kulle ger sin tolkning av mannen med så mycket ansvar på sina axlar. Karl XII pendlar mellan melankoli och förhoppning och som kung förnekar han sig inte att både tillrättavisa och fördöma alla i sin närhet.

Större delen av filmen utspelar sig under Karl XII:s vistelse i Lund och slutet i Fredrikshald som sig bör. Som förväntat av en TV-produktion från SVT så är detta inte en påkostad film. Kostymer och enkel rekvisita utgör i stort hela scenografin. Trots detta så lever skådespelarna in sig i sina roller och levererar en underhållande föreställning. Jag använder ordet föreställning för detta verk känns mer som teater än film. Inget ont om detta men det medför också att den som skall se Carl XII måste ändra sin förutfattade mening om vad det är för sorts film. Det är trots allt en bra rulle om ni frågar mig.

Carl XII på SVT Öppet arkiv

Djävulens jungfru

djavulensjungfru1Originaltitel: Tulen morsian
Språk: Svenska / finska
Produktionsår: 2016
Speltid: 104 min
Regissör: Saara Cantell
Skådespelare: Tuulia Eloranta, Magnus Krepper, Claes Malmberg, Elin Petersdottir m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Häxprocessen på Åland (1665-1668) var en förlöpare till den mest kända häxprocessen i Sverige som är känd som Det stora oväsendet. Rent historiskt har händelserna som utspelade sig på Åland ansetts ha varit ett personligt korståg som häradshövding Nils Psilander förde för att rensa öarna från trolldom. I denna film är det istället kvinnlig svartsjuka som är anledningen till häxprocesserna. I dessa #MeToo-tider känns det helt otidsenligt att beskylla kvinnor för saker män gjorde fel. Men samtidigt så är detta en film så vi får väl ge dem litet skaparfrihet.

Naturbarnet Anna som lever på Åland förälskar sig i den redan gifte Elias. I ren svartsjuka anger hon Elias hustru Rakel som häxa till häradshövdingen Nils Psilander. Samtidigt som häxprocessen blossar upp ser prästen Bryniel chansen att rensa bort några av de kvinnor som vet om att han är en serievåldtäktsman. Allt eftersom processen fortsätter och kvinnor börjar avrättas för häxeri ställs Anna inför ett val. Skall hon erkänna att hon vittnat falskt mot Rakel för att rädda hennes liv eller skall hon hålla tyst och leva med skammen för resten av sitt liv?

djavulensjungfru2

Trots styltig dialog och skådespeleri av varierad skicklighet måste jag erkänna att jag gillade Djävulens jungfru. Filmen känns som ett drama som berättas med små medel och mycket hjärta. Kanske är det svenska och finska språken som blandas i en salig röra som charmar mig? Att ingen av skådespelarna har en äkta åländsk dialekt rör mig inte ryggen. Jag skulle inte kunna känna igen en sådan om den så slog mig i huvudet med en snöspade.

Som hantverk lämnar Djävulens jungfru en del att önska. Det är mycket som kan göras bättre men en sak lyckas filmen i alla fall förmedla. Hatet mot kvinnor har funnits i alla tider och patriarkatet har hänsynslöst skördat med lien innan vettigare röster har fått stopp på galenskaperna. Jag hade önskat att det blivit litet mer rättegångsdrama under andra halvan istället för att lyfta fram teman som ångest och försoning. Det känns som om filmen klippts om och vissa scener slopats så hade det hade funnits plats för ett ”svavelosande” försvarstal från Anna innan domen faller. Som det blev nu är filmen helt klart sevärd men kommer inte att gå till historien som något mästerverk.

Peter den stores skäggskatt

skaggskattPeter den store rakar boyar av Dmitry Belyukin (1985).

Mellan åren 1697-1698 befann sig Peter den store inkognito ute i Europa. Meningen med denna resa var att ta Ryssland ut ur medeltiden. Peter arbetade personligen i månader på olika skeppsvarv i Nederländerna och England för att lära sig den svåra skeppsbyggarkonsten. Den ryska flottan hade länge varit en skamfläck för landet medan de övriga Europeiska ländernas stolta flottor koloniserade världen. Väl hemma i Ryssland tog Peter tag i det svåra reformeringsarbetet. Ryssland skulle, kosta vad det kosta ville, bli en modern nation. En av de första reformerna var att ryska män skulle raka av sig skägget som männen i västeuropa gjorde. Detta möttes med våldsamma protester och Peter beslutade att istället för att tvångsraka sina undersåtar att de som ville slippa kunde göra detta genom att betala skäggskatt. Detta betydde att statskassan fylldes på och Peter fick nödvändigt extra kapital för att förnya sin flotta och militären.

The Girl King

thegirlking01Originaltitel: The Girl King
Språk: Engelska
Produktionsår: 2015
Speltid: 106 min
Regissör: Mika Kaurismäki
Skådespelare: Malin Buska, Sarah Gadon, Michael Nyqvist, Lucas Bryant, Patrick Bauchau m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Med tanke på Michael Nyqvist inte allt för avlägsna bortgång tyckte jag att det var dags att se en av hans sista filmer. The Girl King är en film av den finske regissören Mika Kaurismäki (bror till Aki Kaurismäki) och handlar om drottning Kristinas tid som svensk regent. Mycket av filmen behandlar Kristinas förhållande till friherrinnan Ebba Sparre medan de stora historiska skeendena förpassas till korta fotnoter i dramat.

thegirlking02Johan Oxenstierna (Lucas Bryant), Drottning Kristina (Malin Buska) och Axel Oxenstierna (Michael Nyqvist).

Gustav II Adolf har stupat i Lützen och enligt kungens önskan anförtros Axel Oxenstierna vårdnaden av dottern Kristina. Som vuxen beordrar hon plundringen av Prag, ställer hårda krav under förhandlingarna av den Westfaliska freden och nekar alla friare sin hand. Eftersom hon uppfostrats som en man vet hon väldigt litet om den kvinnliga världen och blir intresserad av sin hovjungfru Ebba Sparre. Drottning Kristina förstår tidigt att hon är mer intresserad av kvinnor än av män och söker därför råd från den franske filosofen René Descartes. Allt eftersom tiden går känner sig Kristina låst av Sveriges protestantiska tro och hon finner mycket mer hopp i katolicismen. Efter att Descartes dött och Ebba Sparre gift sig beslutar hon sig för att abdikera. Karl X Gustav ärver tronen och Kristina börjar sitt nya liv i frihet.

Det var länge sedan jag såg en film med så mycket svengelska. Varken Malin Buska eller Michael Nyqvist behärskar engelska till den grad som vore önskvärd. Det sista gäller även många andra skådespelare i filmen men vi får väl tolka de olika dialekterna som att tecken på att Sverige under Stormaktstiden var ett mångkulturellt rike. Sverige kontrollerade trots allt mer eller mindre hela Östersjöområdet.

thegirlking03Okontrollerbar kvinnlig passion över den erövrade Djävulsbibeln (Codex Gigas).

Filmen kretsar mycket kring drottning Kristinas förhållande till Ebba Sparre. Men speciellt mycket glöd är det inte mellan dem. Visserligen hånglar de en del och litet naket blir det när ”djävulen” lockar dem till synd men det mesta är tamt. Det känns som om mycket kunde ha gjort denna relation spännande och passionerad. Istället känns den dödsdömd från första ögonblick och det hela går bara utför efter första kyssen. Jag tror inte riktigt att regissören Mika Kaurismäki var rätt människa att utforska förhållandet mellan dessa två kvinnor.

Som film är The Girl King inte mycket att hänga i julgranen. Jag gillar mer Greta Garbos version och det är väl själva fan att en film som är gjord 82 år före denna är bättre. Jag vet inte om det finns något riktigt positivt att säga, en halvkontroversiell nakenscen är det enda som jag kommer att minnas av denna internationella samproduktion. Det är kanske dags för en helsvensk produktion på svenska över Kristinas liv för att vi skall få en film som gör den svenska drottningen rättvisa?

Se även:
Drottning Kristina (1933)

Drottning Kristina

christina1Originaltitel: Queen Christina
Språk: Engelska
Produktionsår: 1933
Speltid: 97 min
Regissör: Rouben Mamoulian
Skådespelare: Greta Garbo, John Gilbert, Ian Keith, Lewis Stone, Elisabeth Young m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

1933 återvände Greta Garbo till vita duken efter en frånvaro på 18 månader vilket tydligen var ett så långt uppehåll att MGM marknadsförde Drottning Kristina som ”Garbos återkomst”. Filmen drog fulla hus och blev en braksuccé för den 28-åriga svenskan. Från början var det tänkt att Laurence Olivier skulle spela den manliga huvudrollen men under repetitionerna framkom det att det inte fanns någon kemi mellan Garbo och engelsmannen. John Gilbert fick hoppa in i sista stund och det skulle bli hans näst sista film innan han avled i en hjärtattack några år senare. Drottning Kristina är ett kostymdrama som är väldigt löst baserat på de historiska händelserna i hennes liv.

christina2Magnus Gabriel De la Gardie (Ian Keith) och Drottning Kristina (Greta Garbo).

Som 6-åring får Kristina ärva den svenska kungakronan efter att hennes far (Gustav II Adolf) stupat i Slaget vid Lützen 1632. Många år senare som Drottning Kristina förhandlar hon fram en fred och avslutar det Trettioåriga kriget men inte utan stora protester i ståndsriksdagen. Även om kriget är över fortgår konflikten mellan protestanter och katoliker. Alla svenskar vill att Kristina säkrar den protestantiska tronföljden genom att gifta sig med sin kusin prins Karl (blivande Karl X Gustav). Drottningen är dock föga intresserad av krigshjälten och förhalar alla äktenskapliga planer. Så en dag anländer den charmerande spanske ambassadören Antonio. Tycke uppstår och Kristina spenderar olämpligt mycket tid med ambassadören. Svenskarna med Magnus Gabriel De la Gardie i spetsen fruktar att Kristina håller på att förhandla fram ett äktenskap med den katolske kungen Filip IV av Spanien med allt det onda det skulle innebära. En svensk inbördeskonflikt håller på att blossa upp men kan drottning Kristina lösa den?

Som jag nämnde tidigare så tar filmen stora friheter med historien. I filmen abdikerar Kristina från den svenska tronen av kärlek till den spanske ambassadören Antonio medan hon i verkligheten främst gjorde det för att kunna konvertera till katolicismen. Det filmen däremot framhåller korrekt är att hon ofta klädde sig i manskläder och antyder att hon skulle vara homosexuell. Kristina tycks också vara betydligt mer bildad än den gemene svenske adelsmannen och har ett stort intresse för kultur och vetenskap.

christina3Drottning Kristina – The action movie?

I en scen får Kristina nog av allt politiskt käbbel och beger sig förklädd till man bort från slottet med endast sin trogne tjänare Aage som följeslagare. Hon hamnar till slut på ett värdshus där hon fortfarande i inkognito måste avgöra om drottningen har haft sex eller nio älskare det senaste året. Mycket ironiskt men jag kan inte tänka mig att detta har inträffat i verkligheten. Låt dig heller inte skrämmas av bilden ovanför. Drottning Kristina är ingen actionfilm. Anledningen till att hon håller i en pistol är att hon avstyr ett bråk på värdshuset genom att först avfyra pistolen i taket och sedan berättar att drottningen har haft tolv älskare det senaste året.

Med dagens mått mätt är Drottning Kristina en mild film. Det händer inte så mycket även om mycket tycks stå på spel. Jag har sett alldeles för få av Greta Garbos filmer för att kunna avgöra om detta är en av hennes bättre rollprestationer men jag tycker hon känns aningen obekväm i sin roll. Att sedan John Gilbert (Antonio) och Ian Keith (De la Gardie) båda är rätt slätstrukna i sina roller gör inte precis skådespeleriet bättre. Jag tror att det hade blivit en mycket intressantare film om Laurence Olivier ändå fått rollen som Antonio. Drottning Kristina är dock ingen dålig film, det är bara det att den filmades under en annan tidsera med en annan moral. Jämfört med många andra filmer från 30-talet har den dock åldrats väl. Bör ses av alla filmintresserade svenskar.

Historiska Äventyr i Göteborg

historiskaaventyr2

Ett nytt historiskt rollspel av bland andra Daniel Lehto som behöver ditt stöd. Leta fram penningpungen och bege dig omedelbart till kickstarter.

Kickstarter: Historiska Äventyr i Göteborg

Pestens år

pestensarTitel: Pestens år – Döden i Stockholm 1710
Författare: Magnus Västerbro
Förlag: Historiska Media (2016)

Pestens år är en trevlig liten bok trots det makabra ämnet. Död och förintelse i en aldrig skådad skala i den kungliga huvudstaden. Pesten hade kommit och gått som en ovälkommen gäst i hundratals år men denna gång skulle visa sig vara den sista som Stockholm stod värd åt denna farsot. År 1710 kom pesten från Baltikum och myndigheterna dröjde, tills det var försent, med att agera. Till råga på allt var kungen, Karl XII, långt borta i Bender och därifrån fanns det inte tid att söka hjälp. När faktum står klart sker det som alltid sker. De rika flyr medan de fattiga tvingas stanna kvar. Vissa försöker göra egen vinning på katastrofen medan andra osjälviskt riskerar sitt egna liv för att rädda andra. När vintern till slut kommer och kylan kväst pesten hade cirka 22.000 stockholmare mist livet av en befolkning på 55.000-60.000 människor.

I boken får vi sakligt följa pestens förlopp och de människor som skulle bekämpa den. Det är en oviss kamp som förs som tar fram både det bästa och det sämsta hos oss människor. Men Pesten visade också att samhället hade utvecklat sig. Trots all misär slutade aldrig statsapparaten att fungera och när den väl agerade så gjorde den det på bred front. Detta hindrade huvudstaden från att helt överges och att man till sist kunde stoppa spridningen.

Det skulle senare visa sig att pesten hade förändrat det svenska samhället i grunden. Kyrkan förlorade sitt benhårda grepp om befolkningen och sekulära tankar började sprida sig. Svenska myndigheter förstod att stenhårda regler måste förordnas för att hindra att en ny pestepidemi fick fäste landet. Bevis på att det fungerade är att ingen ny pest har härjat i Sverige. Något som också dog var den svenska stormaktsdrömmen som kostat så många liv. Svenska folket började tala allt mer om fred och om att leva i samförstånd med sina grannar. Jag undrar om det inte var här som det Sverige vi känner idag föddes?

Pestens år ger en klar överblick över händelseförloppet utan att gräva ner sig för djupt i detaljer. Jag har tidigare nämnt att jag älskar de här lättlästa böckerna som berättar om det väsentligaste utan att vara vetenskapliga handlingar. Författaren själv kallar boken för en dramadokumentär och det är kanske rätt benämning? Personligen gillade jag boken och hoppas i framtiden finna fler som den. Det finns alldeles för mycket historia att läsa om och då är nålstick som Pestens år det självklara valet för oss som gillar att lära utan att för den skull behöva sätta på oss professorshatten. Hur skulle vi människor annars kunna lära oss av våra förfäders misstag?

Sveriges 5 kolonier!

landingoftheswedesLanding of the Swedes and Finns (Stanley M. Arthur).

I början av 1400-talet började de europeiska länderna att kolonisera den övriga världen i jakt efter naturtillgångar och nya handelsmöjligheter. Sverige som överlag var en liten spelare i Europa ville inte vara sämre än de stora pojkarna och gav ut privilegiebrev till nybildade handelskompanier som skulle sköta om de svenska besittningarna. Här följer en lista över Sverige 5 kolonier.

Nya Sverige 1638-1655 (17 år)
I mars 1638 seglar fartygen Kalmar Nyckel och Fågel Grip uppför Delawarefloden i Nordamerika och upprättar kolonin Nya Sverige. Efter landköp av lokala hövdingar upprättas ett drygt dussin fort och bosättningar. Svenskarna och finländarna som bosatte sig i området kom väl överens med områdets indianstammar som de bedrev handel med. Däremot kom de inte överens med grannkolonin Nya Nederländerna som 1655 invaderade och intog Nya Sverige. Så snöpligt slutade det svenska äventyret i Nordamerika och de 400 kolonisatörerna fick antingen svära nederländarna trohetsed eller resa hem.

Cabo Corso 1650-1658 och 1660-1663 (totalt 13 år)
År 1650 köpte Svenska Afrikanska Kompaniet ett stycke land av kung Fetu i dagens Ghana. Den svenska etableringen efter kusten bestod av två handelsstationer och ett huvudfort i Cabo Corso. Även ett tiotal andra fort var under kortare eller längre tid i svensk ägo. I Cabo Corso bedrev svenskarna handel med timmer, guld och slavar. Danmark lyckades 1658 med hjälp av 2000 fetu-krigare inta den svenska kolonin. I samband med detta startade Karl X Gustav det andra danska kriget och i fredsförhandlingarna 1660 fick Sverige tillbaka kolonin. Lyckan blev dock kortvarig då Nederländerna 1663 intog Cabo Corso och avslutade det svenska äventyret i Afrika.

Porto Novo 1733 (1 månad)
År 1733 försöker Sverige få fotfäste i Indien genom att uppföra ett faktori (större fabrikskomplex) i Porto Novo (dagens Parangipettai). Både Storbritannien och Frankrike såg snett på detta bygge och redan efter en månad förstördes faktoriet och svenskarna sparkades ut ur landet.

Sankt-Barthélemy  1784-1878 (94 år)
År 1784 köper Gustav III ön Sankt-Barthélemy i Västindien av Frankrike för att Sverige skall kunna bedriva handel (även slavhandel) och uppföra plantager i området. Under många år var kolonin mycket lönsam men allt eftersom åren gick blev kostnaderna allt större. År 1845 beslutar den svenska riksdagen att friköpa kolonins 523 slavar och kung Oscar I kan förklara slaveriet olagligt. År 1878 är kostnaderna för kolonin så betungande att Sverige säljer ön tillbaka till Frankrike för sammanlagt 400.000 franc. Det enda större eftermäle som svenskarna lämnade efter sig på ön är huvudstaden Gustavias namn.

Guadeloupe 1813-1814 (1 år)
År 1810 erövrar Storbritannien den västindiska ön Guadeloupe från Frankrike. 1813 erbjuder Storbritannien ön till Sverige i kompensation för de landområden som kronprinsen Karl XIV Johan riskerar att förlora i Frankrike om Sverige går med på Storbritanniens sida i Napoleonkrigen. Karl XIII går med på detta och kolonin övergår i svensk ägo. Freden i Paris 1814 sätter dock stopp för övertagandet och ön tillfaller återigen Frankrike. Sverige ersätts av Storbritannien för förlusten med 24 miljoner guldfranc utan att en svensk någonsin har satt sin fot på ön.

Förutom dessa kolonier ville Gustav III även uppföra en svensk koloni i Australien (i trakterna kring dagens Perth). Dessa planer sköts upp på obestämd framtid när Sverige åter hamnade i krig med Ryssland (Gustav III:s ryska krig, 1788-1790).

Grenadjärernas mössor!

grenadjarKarolinsk grenadjär antänder och kastar en handgranat (Göte Göransson).

Ursprungligen var grenadjärerna soldater som i strid hade till uppgift till att kasta handgranater. Benämningen kommer från det franska ordet för granat (fr. grenade) som i sin tur kommer från att granaterna såg ut som granatäpplen. Grenadjärerna är lätta att känna igen på bild då de bär grenadjärmössor som är höga och smala istället för de trekornshattar och karpuser som 1700-talets vanliga soldater bar. Grenadjärmössan bar denna udda form för att underlätta för grenadjären att ta av sig bössan från ryggen och för att inte vara i vägen när granaterna kastades. Musköter med rem är således ytterligare ett tecken på en grenadjär då dessa var de enda soldater som bar vapnet på ryggen.

Grenadjärmössor kan i stort delas in i två kategorier, mitror och björnskinnsmössor. Karolinska grenadjärer bar mitror som liknade biskopars huvudbonader och var tillverkade av styvt läder av vadmal (för befälen sammet) och var framtill försedda med en stor mässingsplåt. Björnskinnsmössornas namn avslöjar mycket riktigt att de är tillverkade av björnskinn. De mest kända nutida bärarna av dessa mössor är den engelska drottningens livgarde som vaktar Buckingham Palace, ni vet dem i röda rockar som absolut inte får röra sig på sin vaktpost om inte en fara hotar.