3 inlägg Inlägg publicerade i Stefan Andersson

Stefan Andersson
Made in China

madeinchina1Artist: Stefan Andersson
Album: Made in China (2015)
Label: Emperors Day

Så var det dags igen. Made in China är Stefan Andersson fjärde historiska konceptalbum och han följer inslagen bana med enkla ballader varvade med uppspelta melodier. Normalt brukar Anderssons konceptalbum följas upp med en föreställning men denna gång är det tvärt. En framgångsrik föreställning har följts upp med ett konceptalbum. Jag kan inte låta bli att förundras av Andersson som på något märkligt vis har lyckats karva fram en helt egen genre åt sig själv på den svenska musikhimlen. Denna gång är tio av melodierna som presenteras på svenska medan en är på engelska. Temat är i allmänhet det Svenska Ostindiska Companiets handel med Kina och i synnerhet skeppet Götheborgs sista färd. Vi får följa; svenska sjömän som försöker berätta vad de sett och vad de varit med om, självsäkra pirater som skrattar åt farorna och kvinnorna som fick stanna hemma och oroas över om deras män skulle komma hem från den långa resan till Kina. För protokollet skull tog det cirka 2,5 år att göra resan till Kanton tur och retur.

madeinchina2

Min favorit bland melodierna är nog den på engelska – Hop on board. Den väcker äventyrslusten, det gnagande begäret att se och uppleva nya människor, nya platser och en chans att vara herre över sitt öde. Andra melodier som jag gillar skarpt är Genom eld och is och Dom kallar oss pirater. Övriga melodier håller litet blandad kvalité men vägs upp av att de är bra producerade och ger albumet ett brett spektra av intryck.

Som vanligt följer det med en kanonsnygg bok till cd-skivan. Stefan Andersson är den ende artist vars album som jag fortfarande köper i ett fysiskt exemplar för att komma över just denna bok. Bildtemat är denna gång kinesiskt porslin med sina vackra blåa färg visar motiv från de olika melodierna och deras titlar. Den fina boken ger verkligen albumet en personlighet och visar att artisten tar hänsyn till varje del av det han skapar. Det skall Stefan Andersson och alla som har arbetat med albumet ha en stor eloge för. Jag säger tack. Denna skiva kommer jag att lyssna många gånger på.

Läs också:
Stefan Andersson – Teaterkungen
Stefan Andersson – Skeppsråttan

Stefan Andersson
Teaterkungen

teaterkungenArtist: Stefan Andersson
Album: Teaterkungen (2011)
Label: Emperors Day

Teaterkungen är Stefan Anderssons tredje historiska konceptalbum. Denna gång är det Gustav III:s liv och gärningar som står i fokus. I kronlogisk ordning över 13 spår får vi följa kungen från ögonblicket han får veta att hans far har dött och att han nu är kung till konspirationen som leder till hans egna död. Jag gillar skarpt att Andersson till detta album har koncentrerat sig på ett smalare tema som ändå är nog så stort för ett helt album. Gustav III var en kontroversiell kung som tog den reella makten genom den kända stadskuppen 1772. Han spenderade stora summor på konst och teater och skapade även Kungliga Operan och Svenska Akademien. Hans stora kulturintresse gjorde att han i viss mån försummade sina andra åtaganden vilket med tiden fick honom att få många fiender.

På många av albumets låtar tar Andersson sig rollen som kungen själv, i andra personer från historien som påverkades av de beslut som kungen tog. Det är en spännande mix av personliga tankar och tragiska livsöden. Över lag tycker jag att detta album är Andersson jämnaste och bästa. Min favoritlåt från albumet är den som heter Revolution. På ett förträffligt sätt, om än kanske oavsiktligt, har Andersson lyckats dra paralleller mellan Frihetstidens korruption och maktmissbruk till nutidens motsvarighet. Nu behöver vi svenskar inte göra revolution för att få till en förändring men med tanke på hur ojämnheten i samhället har ökat och hur det dras in på sjukvård, skola och äldreomsorg får ändå följande strofer oväntad tyngd:

Revolution – för att hela det som trasigt är
Revolution – för att bygga något som inte går att ta isär

teaterkungenpistolEn annan intressant aspekt som Andersson har lyckats väva in i sina texter är de historiska aspekterna. Men dessa ses inte från det stora perspektivet utan från det lilla. Som i den vackra duetten Lyckoamuletten med Sofia Karlsson där en enkel soldat för ett samtal med sin kvinna innan han skickas till det Ryska kriget (1788-1790). Andra personer som susar förbi på albumet är bl.a. Fredrik Henrik af Chapman, Johan Henrik Hästesko, Jacob Johan Anckarström och Carl Fredrik Pechlin. Varav de två sistnämnda var högst delaktiga i mordet på Gustav III. Det kan tyckas passande att just Pechlin får sista ordet på albumet. Denna ränksmidande bondeplågare som bytte parti till höger och vänster och högg kniven i ryggen på både vän och fiende för egen vinnings skull blev den (om inte personligen) som satte stopp för Gustav III:s vanstyre. Som tack för sin insats fick han sitta på Varbergs Fästning fram till sin död några år senare.

Jag ger två tummar upp till Teaterkungen och ser med stor tillförsikt fram emot vad Stefan Andersson i framtiden trollar fram för att underhålla oss med.

Stefan Andersson
Skeppsråttan

skeppsrattanArtist: Stefan Andersson
Album: Skeppsråttan (2009)
Label: Emperors Day

Första gången jag på allvar kom i kontakt med Stefan Anderssons musik var sommaren 2010, sommaren då kronprinsessan Victoria gifte sig med (prins) Daniel. Visserligen kommer jag ihåg Anderssons gamla hit Catch the moon (1992) men efter det försvann han från min radar och jag tog honom för att vara en klassisk one hit wonder. Hur som helst var jag en solig eftermiddag på väg hem från jobbet i min bil då jag hörde ett radioreportage från ostindiefararen Götheborg och i samband med detta spelade de Visan om Caspar Mattsson och jag blev begeistrad. Länge hade jag önskat att en ny svensk trubadur, en Carl Michael Bellmans efterträdare om ni så vill, skulle visa sig på den svenska musikhimlen och där var han i radion. Snabbt inhandlades albumet och jag kan säga att jag inte blev besviken. Här var artisten och låtarna jag väntat på så länge.

Skeppsråttan är det andra av Stefan Anderssons historiska konceptalbum. De 13 låtarna behandlar Göteborg under 1600-, 1700- och 1800-talet och berättar om tidens människor, allt från fattiga skeppsgossar till mäktiga krigarkungar. Med sina enkla och stämningsfyllda texter är Stefan Andersson en ypperlig berättare som tar oss med till en svunnen svensk tid. Vissa av låtarna är det svårt att låta bli att tralla med i, speciellt det ”hemliga” spåret Hönsafest är som gjord för allsång på kalas. Hönsafesten var rent historisk den stora fest som besättningen på en ostindiefarare höll när de kom tillbaka från Kina.

honsafestHönsafest. Foto: Marcel Pabst.

Den bästa låten på albumet är enligt mig Svenska Liljor som berättar om den tappre överstelöjtnanten Johan Abraham Lillie som år 1719 försvarar Älvsborgs fästning mot en fientlig dansk flotta anförd av amiralen Peder Tordenskiold. I fyra dagar bombarderade danskarna fästningen innan överste Holstein lyckas beskjuta de fientliga skeppen i flanken och driva dem på flykt. Lillie blev som tack för sitt envisa försvar av fästningen upphöjd till friherre. Hans tapperhet lever kvar än idag i det svenska språket i uttrycket ”de danske plockade inga svenska Liljer”.

En annan låt som jag gillar skarpt är Repet som brast. Denna visa berättar det tragiska livsödet som drabbade förfalskaren Johannes Bramberg. I augusti 1830 skulle Bramberg avrättas för att han tillverkat tio falska sedlar. Men när han skulle hängas brast som titeln avslöjar repet. Bödeln, en viss Carl Gustaf Beckius, vägrade att fullfölja hängningen av den redan halvdöde Bramberg som enligt honom hade fått ”gudomlig nåd”. Detta fick mig att tänka på engelsmannen John Babbacombe Lee (1864-1945) som överlevde hela tre hängningsförsök under sin livstid och fick smeknamnet ”mannen som inte kunde hängas”. Eftersom dödsdomen inte kunde verkställas blev Babbacombe Lee istället benådad och flyttade till Amerika.

Visan om Caspar Mattson, Kalmar Nyckel och Här skall staden ligga är andra låtar som ligger extra varmt om mitt hjärta även om alla låtar är bra. Tyvärr verkar inte alla tycka som jag då albumet fick ljummen kritik när det utgavs. Recensenterna verkar mest prata om den lilla supersnygga boken som följde med albumet än om musiken. Alla recensenter som gav Skeppsråttan lägre än 4:a i betyg borde i mitt tycke ta sig en funderare över sitt yrkesval.