6 inlägg Inlägg publicerade i Robert E. Howard

Solomon Kane Volume 3: Red Shadows

solomonkanecomic07Titel: Solomon Kane Volume 3: Red Shadows
Författare: Bruce Jones
Serietecknare: Rahsan Ekedal
Färgläggning: Dan Jackson
Textning: Richard Starkings
Omslag: Gregory Manchess
Förlag: Dark Horse (2012)

Äntligen en Solomon Kane volym som gör det mesta rätt. Efter halvbesvikelserna med volym 1 och 2 så bringar volym 3 rättvisa åt 1500-tals puritanen. Manusförfattaren Scott Allie är utbytt mot Bruce Jones som sätter tänderna i två av de mest klassiska Kane-novellerna, nämligen Skulls in the Stars och Red Shadows. Även om Jones har gjort personliga tolkningar av båda noveller så svävar han inte bort från ursprungsmaterialet på samma sätt som Allie gjorde. Det blir därmed ett berättande som är mer i linje med Robert E. Howards vision och detta tycker jag är bra. Med detta inte sagt att man inte skall få göra förändringar när man för över en berättelse från ett media till ett annat. Varje generation behöver sin tolkning och i detta tycker jag bara att Jones har funnit en bättre väg än Allie.

SKULLS IN THE STARS
Solomon Kane är till fots på väg till Torkertown. Vid ett vägskäl måste han välja väg, skall han ta genvägen genom träsket eller ta den långa omvägen runt? Kane väljer genvägen och ställs mot träskets demoniska odjur.

RED SHADOWS
I Frankrike 1579 finner Solomon Kane, en vinternatt, en döendes flicka i snön. Hon berättar att Le Loup (Vargen) och hans anhang anföll hennes by där de brände, plundrade och dödade. När flickan dör svär Solomon Kane att hämnas denna oförrätt. Han börjar därefter jaga Le Loup genom Europa och följer efter honom till Afrika. Väl i djungeln blir Kane tillfångatagen av en afrikansk infödingsstam som Le Loup har allierat sig med. Men Kane allierar sig med medicinmannen N’Longa och en episk strid tar sin början.
solomonkanecomic08ORD
Bruce Jones version av Solomon Kane är stentuff hjälte som är snabb till vrede. Han är helt övertygad om att han är Guds redskap och den som skall skipa rättvisa där ingen annan rättvisa går att få. Han svär heliga eder, fruktar inga fiender och är skoningslös i sin jakt på skurkar. Jones författande är inte något för den känslosvage för det är grymt, blodigt och brutalt. Kane är fullständigt kompromisslös och han är redo att offra allt för i hans värld insatserna höga, vinna eller dö försökandes. Vad finns inte att älska med allt detta?

BILD
För det första så känns det som om sidorna är mycket bättre komponerade i denna volym jämfört med tidigare. För det andra så är tecknaren Rahsan Ekedal mycket bra på utnyttja den yta som ges och därför finns det många ”explosiva” bildrutor där det som skall behandlas kommer till sin fulla rätt. Med andra ord känns inget inklämt eller förkortat. Ekedals stil är på sina ställen ganska enkel och det är inte konturerna utan färgerna som ger nyans åt detaljerna. Det ger ibland ett litet ”plastigt” intryck men är ingenting som i alla fall jag irriterar mig på. Genomgående är färgläggningen starkt och det förstärker intrycket. Episka soluppgångar, ödesmättat månljus och mörk afrikansk djungel i underbara färger. Färgvalet känns med andra ord helt rätt.
solomonkanecomic09OMSLAG
Äntligen ett omslag som är värdigt Solomon Kane. Gregory Manchess lyckas betydligt bättre att förmedla vad volymen innehåller jämfört med sin föregångare. Omslaget dryper av stämning och meddelar att detta är en volym om en hård hjälte som lever i en hård värld.

SLUTORD
Denna volym är så mycket mer Solomon Kane än föregångarna. Det känns som om äntligen är det rätt människor på rätt plats som verkligen förstår sig på denna hjälte och den värld han lever i. Jag kan inte klaga på mycket mer än att jag önskar att Dark Horse hade gjort fler volymer med samma omtanke som denna. Inte ett mästerverk men väldigt nära. Rekommenderas varmt!

Mer Solomon Kane:
Solomon Kane Volym 2: Death’s Black Riders
Solomon Kane Volym 1: The Castle of the Devil

The savage tales of Solomon Kane
Solomon Kane (2009 film)
Solomon Kane – The official movie novelisation

Solomon Kane Volume 2:
Death’s Black Riders

solomonkanecomic04Titel: Solomon Kane Volume 2: Death’s Black Riders
Författare: Scott Allie
Serietecknare: Mario Guevara, Guy Davis
Färgläggning: Juan Ferreyra
Textning: Richard Starkings
Omslag: Mike Mignola
Förlag: Dark Horse (2010)

Dags för mer Solomon Kane när vi tar en titt på Solomon Kane Volume 2: Death’s Black Riders. Manusförfattaren Scott Allie har även denna gång grävt djupt i Robert E. Howards arkiv och blandat delar av hans texter med eget skrivande. Denna gång är det Howards berättelse Rattle of Bones och hans påbörjade berättelse Death’s Black Riders som slagits samman till ett nytt alster med den sistnämndes namn. Denna efterföljs av All the Damned Souls at Sea som är en ny berättelse av Allie som pressats in mellan en epilog och den förstnämnda berättelsen. Hela volymen är en salig blandning av högt och lågt men låt oss ta det rätt ordning.

DEATH’S BLACK RIDERS
Tecknad av Mario Guevara. Solomon Kane är på resande fot i Schwarzwald-skogen där han stöter på en grupp demonvarelser som påminner om kentaurer men är betydligt mer diaboliska. Tillsammans med en annan äventyrare vid namn Gaston L’Armon tar han sin tillflykt till det ödsligt belägna värdshuset Cleft Skull Tavern. Det visar sig dock att värdshuset döljer mer än en hemlighet som Kane måste ta i tu med samtidigt som demonvarelserna kommer i horder för att söka hämnd på sina fallna bröder.

ALL THE DAMNED SOULS AT SEA
Tecknad av Guy Davis. Efter händelserna i berättelsen ovan beslutar sig Solomon Kane för att resa hem till England. I en hamnstad dräper han en häxa vars kropp sväljs av vågorna. Väl ute till havs blir Kanes skepp attackerad av en okänd kraft. Kan det vara häxan som söker hämnd?
solomonkanecomic05
ORD
Death’s Black Rider bygger som jag skrev ovan på två olika berättelser. Två som inte nämnvärt riktigt passar samman. Jag skall ge Allie att han verkligen har försökt men berättelsen är väldigt splittrad. Ena stunden slåss Kane mot demonvarelser för att i nästa stund glömma bort dessa för att koncentrera sig på ondskan i värdshuset. Därefter kommer demonvarelserna tillbaka och en präst dyker upp från ingenstans. Hela berättelsen är ett gnisslande gångjärn som måste smörjas. Det som däremot är bra är att det är fullt ös från början. Kane hinner knappt hämta andan och ladda om flintlåspistolerna innan det är dags för nya strider. Det finns stoff här som är bra men i slutändan önskar jag att berättelserna inte hade slagit ihop utan hade fått stå på enskilda ben.

All the Damned Souls at Sea är en udda skapelse. Det är en kort berättelse som mest genom inre dialog berättar om ett skepp som under en storm börjar falla samman. Själva berättelsen är det inte så mycket att orda om. Det är dock lustigt att Kane i slutet räddas av ett skepp som seglar under Red Ensign of Great Britain. Detta är mycket riktigt en marin flagga men den började först användas 1707, alltså minst 130 år efter när berättelsen utspelar sig.

BILD
Mario Guevara använder sig av en litet annorlunda stil än den han använde sig av i första volymen. Den är inte lika detaljerad och är mer primitiv. Jag gillar det då det ger serien mer liv och en ödesmättad stämning. Det stora pluset är dock Juan Ferreyras färgläggning som är betydligt mer passande än den vi såg Dave Stewart göra i The Castle of the Devil (volym 1).

Guy Davis tecknarstil passar dock inte alls Solomon Kane. Likt Mike Mignola är hans stil för orealistisk och görs bättre för serier med en lättare ton. Han gör dock ett bra försök med All the Damned Souls at Sea men jag hade hellre sett någon annan hålla i tecknarpennan.
solomonkanecomic06
OMSLAG
Åter är det Mike Mignola som gjort omslaget. Han lyckas bättre denna gång men problemet är fortfarande detsamma. Hans stil passar bara inte för Solomon Kane och jag önskar att Dark Horse hade lärt sig läxan för den massiva kritiken de fick från första volymen. Det gjorde de inte. Det är tydligen viktigare att använda sig av ett känt namn än att göra rätt.

SLUTORD
Överlag vill jag säga att Volym 2 är något bättre än Volym 1. Det är inget mästerverk men ett litet steg i rätt riktning. Volymen innehåller en hel del som är bra och som jag gillar. Det ger hopp inför inför den tredje och sista volymen som jag sätter tänderna i härnäst.

Mer Solomon Kane:
Solomon Kane Volym 1: The Castle of the Devil
The savage tales of Solomon Kane
Solomon Kane (2009 film)
Solomon Kane – The official movie novelisation

Solomon Kane Volume 1:
The Castle of the Devil

solomonkanecomic01Titel: Solomon Kane Volume 1: The Castle of the Devil
Författare: Scott Allie
Serietecknare: Mario Guevara
Färgläggning: Dave Stewart
Textning: Richard Starkings
Omslag: Mike Mignola
Förlag: Dark Horse (2009)

Om det inte har framgått tidigare så är Robert E. Howards puritanske 1500-talsvandrare Solomon Kane en av de stora inspirationskällorna för Karl Kämpe. Genom åren har Kane dykt upp i en rad olika serietidningar från olika förlag och denna gång skall vi ta en titt på Dark Horse-versionen. Denna första volym innehåller två Kane-serier. Den första, The Castle of the Devil, bygger på en kort ofärdig berättelse av Howard som författaren Scott Allie har byggt ut efter egen fatabur. Den andra, The Nightcomers, är en kortare serie (bara 8 sidor) som jag tror var ett första test för att se om författaren och serietecknaren kunde samarbeta med varandra. Att välja The Castle of the Devil som första berättelse att göra en serie av är ett ganska oväntat val då det finns betydligt kändare och helt färdigskrivna Kane-berättelser att välja av. Tydligen gillade Allie en sketch på en varulv som Guevara gjort och eftersom han kunde stoppa in en varulv i denna berättelse så fick det bli den som blev den första längre tecknade serien.

THE CASTLE OF THE DEVIL
Under sina vandringar kommer Solomon Kane till Schwarzwald-skogen där han träffar sin engelska landsman John Silent. Tillsammans hittar de en hängd pojke i skogen och beslutar sig för att undersöka vem som ligger bakom detta nidingsdåd. Spåren leder till ett slott, byggt på ruinerna av ett kloster, där en baron härskar tillsammans med sin mystiska arabiska fru. Solomon Kane finner baronen att vara en ärlig man medan John Silent beslutar sig för att fly med hans hustru. Detta får oanade konsekvenser och kommer att kosta många oskyldiga människors liv om inte Solomon Kane kan stoppa ondskan.

THE NIGHTCOMERS
Solomon Kane anländer till en by som om nätterna plågas av ett rövarband. Kane beslutar sig för att hjälpa byborna men upptäcker att byn ruvar på en stor hemlighet.

solomonkanecomic02

ORD
Det som är riktigt bra med The Castle of the Devil är att den till stora delar är en originalberättelse. Man har inte någon riktig aning vilken riktning den kommer att ta och författaren Scott Allie kan verkligen överraska. I sanningens namn så börjar berättelsen segt men när den väl sätter fart så är det nonstop-action som gäller ända in i kaklet. Ingen pardon ges och det blir en blodig, grym och skoningslös uppgörelse.

BILD
Mario Guevara är en kompetent serietecknare med öga för detaljer. Hans stil passar bra för Solomon Kane även om han inte alltid får till bildrutornas komposition. Hans varulvar ger jag inte heller mycket för men ”änglarna” var bland de bästa nyskapade monster jag sett på länge. Sedan tycker jag inte att färgläggaren Dave Stewart har lyckats särskilt bra. Hans skira färgval ger serien ett alltför blekt intryck och man kan nästan få för sig att Solomon Kane är albino. Litet mer starka färger tycker jag hade varit på sin plats.

solomonkanecomic03

OMSLAG
Jag är den första att erkänna att jag gillar Mike Mignola. Men hans omslag i en mer orealistisk stil kommer inte alls till sin rätt här. Solomon Kane är en stenhård äventyrare och hans berättelser är våldsamma och brutala. Eftersom även själva serien går i denna stil så går det inte att komma dragandes med någon som inte alls reflekterar innehållet. Gör om, gör rätt.

SLUTORD
Jag har blandade känslor för The Castle of the Devil. Här finns många bra idéer (och några mindre bra) som inte riktigt träffar mitt i prick. Det är en för löst sammanhållen berättelse och det känns som om manuset hade behövts poleras upp med ytterligare en bearbetning. Det finns scener som är riktigt bra medan andra inte har utvecklats tillräckligt. Ett mittenbetyg är det bästa jag kan ge.

Solomon Kane
The official movie novelisation

solomonkanenovelisationTitel: Solomon Kane – The official movie novelisation
Språk: Engelska
Författare: Ramsey Campbell
Förlag: Titan Books (2011)

Problemet som ofta uppstår med att skriva en bok med en film eller ett filmmanus som förlaga är att det oftast blir ett hafsverk. Någon misslyckad författare som behöver stoppa brödfödan på bordet får oinspirerad som han eller hon är den tvivelaktiga äran att i ord försöka tolka det som manusförfattaren försökt tolka i film. Vanligtvis blir det bara scen för scen överförd från film till text. Har man då redan sett filmen finns det knappast någon anledning att läsa boken eftersom den inte tillför särskilt mycket nytt som det blir när en färdigskriven bok är en förlaga för en film. Ibland har man dock tur att boken är skriven efter ett tidigt utkast av filmmanuset som har fördelen att den oftast inte helt följer filmen och att den är rikare på detaljer då manus efter en andra och tredje omskrivning har en tendens att kortas, trimmas och förfinas. Någon större lycka har vi inte med novelliseringen av filmen Solomon Kane. Visst finns det med några extra scener som inte fanns i filmen men i stora drag tillför denna bok inte mycket nytt. Det lilla vi får lära oss kunde vi lika gärna vara utan.

Ramsey Campbell som har skrivit denna bok har en stil som inte på något sätt påminner om Robert E. Howards och det är ett problem. I mitt tycke använder han sig av alldeles för många metaforer och när 90% av dessa handlar om reptiler, ormar och fjäll känns det en aning upprepande. Jag kan dock tänka mig att filmskaparna ville att detta tema skulle gå genom hela  filmen och skrev in det ofta i filmmanuset men det passar föga i bokform. Jag kan därför inte med gott hjärta rekommendera denna bok, inte ens till Soloman Kane-fantaster. Se filmen istället och var nöj er med den.

Solomon Kane

solomonkaneOriginaltitel: Solomon Kane
Språk: Engelska
Produktionsår: 2009
Speltid: 100 min
Regissör: Michael J. Bassett
Skådespelare: James Purefoy, Pete Postlethwaite, Rachel Hurd-Wood, Alice Krige, Max von Sydow m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Året är 1600. Engelska legosoldater under kapten Solomon Kane anfaller ett osmanskt fort i Nordafrika. Efter att osmanerna är besegrade skyndar sig Solomon in i tronsalen för att där plundra den på dess skatter. Helt plötsligt uppenbarar sig en mörk svartklädd varelse på tronen som förkunnar att han är Djävulens lieman och att han är där för att hämta Solomons förbannade själ till helvetet. Efter en kort strid med liemannen lyckas Solomon fly genom att hoppa ut genom ett fönster och dyka ner i det mörka havet.

Ett år senare är vi i ett engelskt kloster. Solomon Kane har tagit sin tillflykt till denna heliga plats för att undgå att hans själ hämtas av ondskans krafter. Klostrets abbott meddelar dock Solomon att han inte kan stanna i klostret och ber honom resa hem till sin fars borg. Så Solomon börjar sina vandringar som en fredens man. Han är rädd för att djävulen skall ta hans själ om han använder sig av våld. Under färden träffar Solomon en familj puritaner och gör sällskap med dem. En tidig morgon överfalls det lilla sällskapet av trollkarlen Malachis onda soldater ledda av en mystisk löjtnant iförd en grotesk lädermask. Familjens tre manliga medlemmar dödas och dottern Meredith förs bort. För den döende fadern svär Solomon att rädda Meredith och att han är villig att betala sin själ till djävulen för att lyckas med detta. Fadern berättar då att om Solomon räddar dottern så kommer hans själ att frälsas och han kan börja ett nytt liv utan skuld.

solomonkane2Meredith (Rachel Hurd-Wood) kidnappas av ondskans hantlangare.

Solomon reser sedan in i det område som Malachi kontrollerar. Överallt finns det flyktingar, nedbrända byar och ondskans hantlangare. Solomon tvingas kämpa mot häxor, likätare och Malachis besatta soldater. Till slut tas han tillfånga och blir korsfäst av den maskförklädde löjtnanten. Solomon räddas dock av den lokala motståndsrörelse som har medlemmar som tidigare har seglat med honom när han var sjökapten. Motståndsrörelsen gör Solomon till deras ledare och de beger sig till borgen som Malachi befinner sig i för att besegra ondskan. Det visar sig vara samma borg som Solomon växte upp i och genom en hemlig gång tar sig motståndsmännen osedda in. Väl inne utbryter en stor strid och Solomon tvingas kämpa mot den maskförklädde löjtnanten som visar sig vara hans bror. Efter att brodern är besegrad frambesvärjar Malachi en stor demon från helvetet (som inte är helt olik en balrog) för att hämta Solomon till helvetet. Solomon lyckas dock döda Malachi innan demonen får tag på honom. Med trollkarlen dödad sugs demonen tillsammans med Solomon synder till helvetet och allt blir frid och fröjd. Solomon svär efter att Meredith befriats att han hädanefter alltid skall bekämpa ondskan och djävulens hantlangare.

Som jag nämnt tidigare så är Robert E. Howards Solomon Kane en stor inspirationskälla för mig så denna film var således av högsta intresse när den släpptes. Titelkaraktären spelas av James Purefoy och även om denne person känns litet kort i rocken för Solomon så gör han ett gott porträtt av den djävulsbekämpande puritanen. Tur som Satan att denna roll inte gick till Christopher Lambert som det ryktades om från början. I filmen får vi veta Solomons bakgrundshistoria vilket mig veterligen Howard aldrig skrev ett ord om. Man kan tycka vad man vill om denna men jag tycker den fungerar helt okej i filmen även om jag hellre hade sett att karaktärens puritanska arv hade fått en större betydande roll. Sedan är Solomon Kane i böckerna en renodlad hjälte men för att det skall fungera med karaktärens bakgrundshistoria blir han i filmen mer en sorts antihjälte.

solomonkane1Solomon Kane (James Purefoy), en antihjälte?

Det som känns väldigt bra med filmen är att alla små detaljer som man lyckats klämma in. Vid ett tillfälle exempelvis vandrar Solomon över en frusen sjö. Detta kan tyckas helt normalt för en nordbo men detta hör knappast till vanligheterna för en engelsman. Men då måste man också komma ihåg att England under 1600-talet befann sig mitt i den lilla istiden. Temperaturen var kallare på vintern det århundradet än det är nu och följaktligen frös sjöarna oftare.

I filmen brottas Solomon Kane mycket med sitt samvete och ställer många frågor. Kan en person frälsas trots att han gjort fruktansvärda saker? Som sjökapten älskade Solomon att vara i stridens hetta och att mörda och plundra sig fram i livet. Han är en ond man men efter mötet med ”riktig” ondska beslutar han sig för att vara god. Men kan en person få syndernas förlåtelse när man levt en hel livstid i ondskan tjänst? Finns det en räddning för förtappade själar som Solomon Kane eller Adolf Hitler för den delen?

Denna film speglar ett väldigt dystert 1600-tal. Ett århundrade fullt av mörker och ondska. Gud tycks ha övergett människan och låter djävulen och hans hantlangare härja fritt i världen. I filmen ser vi många övernaturliga varelser som den gode hjälten måste bekämpa. Demonerna från helvetet får en framskjuten roll även om andra oknytt också kan skådas. Det känns modigt av producenterna att våga satsa på en film som Solomon Kane. Karaktären är tämligen okänd utanför fantasykretsar och det finns inget riktigt affischnamn. Men filmen har en oväntad välmeriterad uppsättning skådespelare där svenske Max von Sydow nog är den främste. Hans roll är dock liten och inte helt olik den han hade i Ridley Scotts Robin Hood. Med sådan tilltro till projektet förtjänar filmen att få en uppföljare. Jag skulle personligen älska att se Solomon Kane resa till den mörka kontinenten för att där strida mot vampyrer och andra monster.

The savage tales of Solomon Kane

savagetalesTitel: The savage tales of Solomon Kane
Språk: Engelska
Författare: Robert E. Howard
Förlag: Del Rey Books (1998)

Skulle jag behöva göra en elevator pitch för att förklara vad Karl Kämpe handlar om skulle det bli ”En svensk Solomon Kane”. Nu skulle de flesta inte veta vad jag snackade om men de som gjorde det skulle förstå exakt vad jag menade. Robert E. Howard som skapade Solomon Kane var aktiv under pulp erans gyllene tidsålder och skrev om många tappra hjältar där Conan Barbaren är den kändaste och mest älskade. Frågar någon dock mig så är Solomon Kane Texasförfattarens främsta skapelse.

The savage tales of Solomon Kane är en samlingsbok med allt Robert E. Howard skrev om denne äventyrlige vandrare. Den innehåller alla berättelser (färdigskrivna som påbörjade) och en handfull stämningsfulla dikter. Med sitt mustiga uttryckssätt och förmåga att med få ord beskriva stora skeenden lyckas Howard förflytta läsaren till en grym 1500- och 1600-talsvärld där människan hela tiden måste vara på sin vakt mot mörkrets krafter. Det är en värld som behöver hårda hjältar som kan ta sig an Satans hantlangare och ingen är hårdare än Solomon Kane.

Solomon Kane är i sig en extra intressant karaktär för att vara en av Howards skapelser. Författarens normala hjältar använder främst sina muskler för att förändra sin värld medan Kane är av mer komplex i sitt agerande. Det enda man vet om honom är att han är född i Devonshire (England), att han är puritan och att han en gång i tiden seglade med Sir Walter Raleigh. Varför han vandrar i världen för att bekämpa ondskan var han än kan finna den är mer oklart. Kane kan liknas vid en personifiering av Guds vrede och likt en fanatiker är han villig att betala ett mycket högt pris, både mentalt och fysiskt, för att förgöra allt som är okristligt. Ofta befinner han sig i Afrika där han tvingas bekämpa horder av harpyor, kannibaler och vampyrer. Väl hemma i Europa är det trollkarlar, spöken och onda män som får smaka på värjan.

Ett tema som jag har funnit i många av berättelserna om Solomon Kane är att han många gånger tycks räddas av slumpen, eller är det gudomliga ingripanden? Oftast far han fram som en tjur i en porslinsaffär men när det väl är dags för slutuppgörelsen blir han många gånger bara en åskådare när ondingarna får vad de förtjänar. Utan att avslöja allt för mycket blir Kane oförklarligt räddad (vid olika tillfällen) av vilda djur, odöda varelser och naturkatastrofer. Man kan tycka vad man vill om dessa deus ex machina ”element” men om dessa berättelser har en svaghet så är det dessa episoder.

swordplayFörutom Howards texter innehåller boken hundratals illustrationer av Gary Gianni, Dessa tillför mycket av känslan som jag tror att författaren ville förmedla. Personligen älskar jag dem och tvärtemot många andra tycker jag inte att de förtar den egna fantasin. Istället förstärker de intrycket och på så sätt har de sin plats i ett verk som detta.

Så om det är en förebild jag har för Karl Kämpe så är det Solomon Kane. De båda karaktärerna är gudfruktiga män som vandrar runt i världen och bekämpar ondskan. De tror blint på det rätta i sitt gudomliga kall och fasar inte för några mödor för att uppnå sina mål. Det är bara rent ut sagt fördjävligt att Robert E. Howard under tragiska omständigheter tog sitt liv vid den ringa åldern av 30 år. Han hade minst 40 goda år kvar och vem vet vilka litterära underverk som han hade kunnat presterat om han bara haft tiden att förfina sitt hantverk. Det får vi aldrig veta men hjältar som Solomon Kane och Conan Barbaren lever i alla fall i evighet.