337 inlägg Inlägg av Jorgen

Poldark (2015) – Säsong 4

poldark4-1Originaltitel: Poldark – Series Four
Språk: Engelska
Produktionsår: 2018
Antal avsnitt: 8
Speltid: 60 min/avsnitt
Regissör: Joss Agnew och Brian Kelly
Skådespelare: Aidan Turner, Eleanor Tomlinson, Heida Reed, Jack Farthing, Luke Norris, Gabriella Wilde, Harry Richardson, Ellise Chappell m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Tyvärr måste jag meddela att Poldark säsong 4 verkligen är en mellansäsong. Intrigerna fortsätter givetvis mellan familjerna Poldark och Warleggan men på något vis saknar de samma spets som tidigare. Mer utrymme ges också åt andra rollfigurer och deras mindre intressanta göranden. Detta kändes verkligen som en säsong där alla låsta förhållanden och puttrande småintriger städades undan så att serien kan göra en rejäl avslutning nästa år.

Hungersnöd råder i England. Även om Ross Poldark har det förspänt så ser han hur de fattiga lider och orättvisorna tycks bara växa. Eftersom han inte kan förändra samhället i Cornwall beslutar han sig för att försöka bli medlem av parlamentet. I en omröstning besegrar han ärkefienden och den sittande parlamentarikern George Warleggan och vinner en plats i det brittiska underhuset. Detta medför dock att han ensam måste spendera stora delar av året i London där han försöker få slaveriet upphävt och kämpar för att underlätta livet för de fattiga. Samtidigt måste hustrun Demelza stanna kvar i Cornwall och sköta om gården, uppfostra barnen och se till att familjens gruva hålls igång. Med tiden isär får Ross och Demelza utrymme att bearbeta sina känslor och de får en helt ny förståelse för sig själva och för varandra.

poldark4-2Ross Poldark i het debatt i brittiska underhuset – Poldark (2015)

Jag blev givetvis orolig för serien när Ross Poldark flyttade till London. Det är ändå i Cornwall som intrigerna och alla intressanta rollfigurer finns. Detta löste manusförfattarna genom att flytta hela familjerna Poldark, Warleggan och Enys till London av till synes helt olika anledningar. På detta vis kunde intrigerna fortsätta men det blir aldrig samma sak. Serien går minst sagt på tomgång och manusförfattarna återvände mest gamla scenarion utan att på något sätt vara direkt nyskapande.

Det som säsong 4 ändå lyckades med var att få bort de flesta sidointrigerna. Det mesta är frid och fröjd förutom att George Warleggans förakt för Ross Poldark nådde nya oanade höjder i säsongsfinalen. Troligast kommer detta att utmynna i nya stridigheter i de båda männens rivalitet. Jag vill inte direkt glömma bort denna säsong men den kändes bara som en långsam transportsträcka till säsong 5 som också blir seriens sista. Vi får hoppas att denna blir betydligt bättre och en gång för alla sätter punkt på intrigerna i Cornwall.

Kickstartern avslutad!

kka-hurraKickstartern för Karl Kämpe Äventyraren – Dödlig kommendering har gått i mål. 143 tappra backare samlade tillsammans ihop hela 40.020 kronor för att förverkliga denna serietidning. Tack till alla som gjorde detta möjligt. Det firar vi med en kaptenlöjtnant, skål!

Karl Kämpe Äventyraren – Dödlig kommendering

Recension av
Karl Kämpe Äventyraren nr 3 (II)

recensionBättre sent än aldrig har ytterligare en recension av Karl Kämpe Äventyraren nr 3 dykt upp på internet. Det är vår gamle vän Simon Wigzell på Serienytt som ger en hel del ros men även litet ris (av den konstruktiva varianten). Nr 3 recenseras dessutom tillsammans med Malcolm Max – Återuppståndelsen vilket känns väldigt hedrande. Känner ni inte till Malcolm Max rekommenderas det att ni besöker Ades Media och tar en närmare titt (länk hittar ni i spalten till höger om ni scroller ner en bit).

Karl Kämpe & Malcolm Max – Serienytt

Kickstartern är igång!

kka4-600-01Då är den igång, kickstartern för serietidningen Karl Kämpe Äventyraren – Dödlig kommendering. Redan i nr 2 fick vi en försmak av Karl Kämpes soldatliv i den korta berättelsen Bryskt uppvaknande men det är först nu i nr 4 som vi får följa med i ett fullångt äventyr. I berättelsen Dödlig kommendering förflyttas vi till Karl XII:s ryska fälttåg och slaget vid Holowczyn (1708). Vid den dristiga övergången av floden Vabitj är löjtnant Kämpe en av många karoliner som kämpar för den svenska arméns överlevnad. Hjälp Karl Kämpe att överleva det ryska fälttåget genom att stötta kickstartern idag!

Kickstarter för Karl Kämpe Äventyraren – Dödlig kommendering

Elric – the ruby throne

elric01Titel: Elric – The Ruby Throne
Författare: Julien Blondel
Serietecknare: Robin Recht, Didier Poli
Färgläggare: Jean Bastide
Förlag: Titan Comics (2014)

Elric of Melniboné är en av fantasyvärldens mest kända protagonister. Likt Lovecrafts Chtulhu är han dock inte så känd för den stora massan men influenserna från denne hjälte finns överallt. Elric är skapad av författaren Michael Moorcook och är hans personliga uppror mot den klassiska fantasygenren som leddes av författare som J.R.R. Tolkien och C.S. Lewis. Med åren har Moorcook skrivit otaliga Elric-berättelser och de finns samlade i 10 böcker (om jag räknat rätt). Elric – The Ruby Throne är därför föga förvånande långt ifrån den första serieversion men jag kan utlova att det är den bästa. Moorcook själv hyllar albumet och det franska manskapet som skapade det.

elric02ORD
Jag minns att jag för länge sedan läste den första Elric-boken som Äventyrsspel gav ut och mitt intryck som jag minns det var att den var slarvigt skriven. Den var full av fantastiska koncept men pusselbitarna passade inte riktigt ihop. Av vad jag förstått var hela boken skriven under bara några dagar och det kan vara därför jag tyckte att vissa delar borde författaren ha reflekterat över litet mer. Därför blev jag positivt överraskad när jag läste seriealbumet Elric – The Ruby Throne. Här har serieförfattaren Julien Blondel benat ut alla frågetecken och gjort subtila tillägg som gör att berättelsen flyter på ett helt naturligt sätt. Till och med Moorcook erkänner i förordet till detta album att han skulle ha tagit med dessa förändringar om han bara hade kommit på dem när han skrev boken. Det Blondel verkligen fått till är den fullständiga dekadens som det melnibonéiska folket lever i. De bryr sig inte om vanliga människor som de ser som ociviliserade djur eller slavar som de kan offra till sina kaosgudar. Men det är inte bara berättelsen som har fått en rejäl putsning. Hela världen tycks ha målats ut på ett helt annat sätt än tidigare. Det skulle därför vara intressant att veta hur mycket Moorcook direkt var involverad i skrivandet av detta album eller om Blondel bara körde på och hoppades på ursprungsförfattarens godkännande.

elric04BILD
När det kommer till själva tecknandet har Robin Recht och Didier Poli sprängt alla gränser vad det gäller fantasy. Borta är alla sagoslott, stiliga rustningar och sköna jungfrur. Istället är det Goth och S&M som inspirerat tecknarna. Många av seriefigurerna är dessutom nakna eller halvnakna. Tortyr och ond bråd död följer melnibonéerna var de än färdas och det märks i tecknandet. Detta är inget för känsliga personer. Elrics rubintron är så stor och majestätisk att den får järntronen i Game of Thrones att framstå som en potta för småbarn. Det kejserliga palatset är en mörk katedral av en arkitekturkonst som nästan övervinner förnuftet. Medan barbarer försöker anfalla Drakön har vikingaliknande drakskepp är melnibonéerna skepp gigantiska hangarfartyg.  Allt detta och mycket till får världen som Elric lever i att kännas levande. Den må kanske inte vara helt realistisk men vem vet vilken kaosmagi som hjälpt melnibonéerna att skapa allt detta. Färgläggaren Jean Bastide drar sitt strå till stacken genom att använda sig av avskalade färger. Allt är inte direkt mörkt och grått utan alla färger finns där men i en mer dämpad skala. Färgerna förmedlar mer en känsla än tar utrymme från berättandet.

elric03SLUTORD
Vad kan man mer säga än att detta är ett mästerverk. För första gången förstod i alla fall jag mig på Elric storhet och varför han är så älskad. Det är en grym och mörk berättelse men Elric är om inte en hjälte i alla fall en antihjäte som är gudarnas redskap. Hur mycket han än försöker kan han inte undfly sitt öde och en dag kommer han att bringa stor olycka, inte bara för Drakön utan även det melnibonéanska imperiet. Vägen dit är dock lång och detta är bara början på Elrics berättelse. Som tur är finns nästa del i serien redan ute. I denna får vi veta hur Elric kom över sitt legendariska svärd Stormbringer. Även ett tredje album finns utgivet på franska och jag väntar otåligt på den engelska översättningen.

Recension av
Karl Kämpe Äventyraren nr 3 (I)

recensionSå har den första recensionen för Karl Kämpe Äventyraren nr 3 trillat in. Det är Roger Bengtsson på Ung Tro som förärat numret med en genomläsning. Den största kritiken han ger är att han efterlyser längre berättelser och det kommer han att få i nummer 4. Sedan tycker jag själv att det skulle vara roligt att göra två-delade och sedan ännu längre berättelser men det är ett mål för framtiden.

Fortfarande mycket bra läsning – Ung Tro

Karl Kämpe Äventyraren nr 3
finns nu på comiXology!

karlcomixology3För dig som vill läsa serietidningen Karl Kämpe Äventyraren nr 3 – Den kosmiska balansen digitalt finns den nu att köpa och ladda ner från comiXology!

Karl Kämpe Äventyraren på comiXology!

Den misslyckade svenska stilen

svenskakalendern2År 1582 beslutade påve Gregorius XIII att skippa den julianska kalenderna (gamla stilen) och införa den gregorianska kalendern (nya stilen) som han så storsint uppkallade efter sig själv. Detta för att med den gamla julianska kalendern förflyttades vårdagjämningen litet vare år och med den i förlängningen även Påsken (vilket inte gick för sig). De katolska länderna var förstås snabba på att byta kalender men i protestantiska Sverige var man mer misstänksam mot detta påvliga påfund.

Först år 1699 beslutades det att Sverige skulle gå över till den så kallade nya stilen (svenskarna vägrade att kalla den gregorianska kalendern för just detta eftersom den var uppkallad efter en påve). Men eftersom den julianska kalendern var 11 dagar efter den gregorianska beslutade man inte att bara byta rakt av utan gradvis låta denna förändring ske. Detta skulle åstadkommas genom att ta bort de nästföljande 11 skottdagarna tills kalendrarna synkroniserades. Denna gradvisa förskjutning kom att kallas den svenska stilen.

År 1700 togs mycket riktigt skottdagen bort men under Stora nordiska kriget glömdes det bort år 1704 och 1708. Detta skapade mycket oreda och år 1711 beslutade Karl XII att Sverige skulle gå tillbaka till den julianska kalendern. Först år 1753 fick det vara nog med tramsandet fram och tillbaka. Sverige tog resolut bort 11 dagar från kalendern så att detta år inföll 1 mars dagen efter den 17 februari. Sverige hade till slut anslutit sig till övriga Europa i denna fråga.

En liten lustig konsekvens bland alla dessa kalenderbyten var att Carl von Linné föddes under den svenska stilen, levde fram till 1753 under den gamla stilen och när han dog var det den nya stilen som gällde. Hans födelsedag hoppade således först från den 13 maj till den 12 maj för att sedan hoppa till den 23 maj som sedan dess brukar användas som hans jubileumsdag.

Wild Abandon 1

wildabandon1Titel: Wild Abandon
Språk: Engelska
Ord och bild: M.J. DiLorenzo
Förlag: Wild Abandon Comic (2018)

Även om jag älskar fantasy och historiska berättelser är min absoluta favoritgenre hard science fiction. Helst skall det gå plågsamt långsamt så att berättelsen sakta kan utvecklas och implikationerna av det som händer får oerhörda återverkningar på hur vi som människor uppfattar det universum vi lever i. Det får gärna också spilla över till det metafysiska med religiösa eller i alla fall spirituella motiv. Hur glad blir man inte då när man upptäcker att man köpt ett seriealbum i denna genre utan att veta om det. Jag träffade M.J. DiLorenzo under Nordsken 2018 och efter ett kort samtal övertalade hon mig att köpa hennes album. Det var ett köp som jag verkligen inte ångrar så här i efterhand.

wildabandon2På månen Satellite Two som snurrar runt planeten Laceteria Prime beskådar bioingenjören Dyogo något som liknar en komet som faller från himlen. När han undersöker nedslagsplatsen hittar han den mystiska Xander som bokstavligt talat tycks ha fallit ner från himlen. Xander är död men med hjälp av ett serum som Dyogo arbetat fram lyckas han åter väcka främlingen till liv. Xander visar sig vara en akromean, en ras av rymdvarelser som alla trott dött ut för 300 år sedan i ett krig mellan Akromea och Laceteria. Xander berättar att han kommer från en för Dyogo okänd rymdstation som är stor som en stad som finns dold i ett asteroidbälte. Som alla akromeaner har Xander sedan födseln en liten persondator kring sin handled kallad NAV. Denna NAV berättar för bäraren allt som denna skall göra. Från vad som skall ätas till lunch till när det är dags att dö. Men det är något speciellt med Xanders NAV. Den har aldrig sagt till Xander att göra någonting. Han har därför levt hela sitt liv i utanförskap bland de andra akromeanerna. Men en dag vaknade NAV till liv och sade till honom att lämna rymdstationen och exakt hur och varför han hamnade på Satellite Two är en stor gåta. Xander och Dyogo beslutar sig därför för att tillsammans lösa detta mysterium…

ORD
wildabandon3Vid en första anblick kan Wild Abandon tyckas vara en högst ordinär science fiction berättelse. Men skrapar men litet på ytan så finner man att det finns något episkt som kommer att berättas. En större sanning som bankar på andra sidan dörren för att komma ut. Som alla bra berättelser så får läsaren väldigt få svar till en början. Det gäller att läsa texten noga och leta efter ledtrådar. Det finns metaforer, insinuationer och spekulationer som alla bygger upp stämningen. Varför är Xander den utvalde, var det verkligen en ren slump att han och Dyogo träffade varandra och vad är det för mysterium som de undersöker? Man skulle också kunna dra kristna paralleller men det är för tidigt att säga att här finns en renodlad allegori. Det jag verkligen gillar med dialogen är den svarta humorn. Det finns en nedstämdhet som kryddas av ironiska kommenterar och finurliga invändningar. Replikskiftena är ofta som en tennismatch där de båda konversatörerna försöker vinna konversationen genom en fyndig motreplik. Detta tillsammans med att berättelsen drivs framåt av dialogen istället för ren action känns uppfriskande.

BILD
wildabandon3Jag lärde mig nyligen att konst som anknyter till barnens och folkkonstens naiva konstskapande kallas för naivism. I seriernas värld brukar denna stil ofta förknippas med självbiografiska verk men här har den uppseendeväckande nog använts till en science fiction serie. Till en början kan det tyckas vara en befängd tanke att använda denna stil och jag har svårt att argumentera för vad som är bra med den förutom att den är oskuldsfull och har en viss charm. Det den framför allt har är att den är personlig. En del kommer nog att gilla den medan andra kommer att avsky den. Jag tycker det är modigt av M.J. DiLorenzo att själv våga illustrera denna serie och ta risken att bli förlöjligad av mindre intelligenta individer. Förutom själva formen så är färgerna oftast bleka och avskalade. Det ger serien en nästan dystopisk känsla och den gör verkligen sitt för att sätta tonen för denna redan avskalade berättelse.

SLUTORD
Wild Abandon är från början en webcomic och detta album innehåller de två första kapitlen i berättelsen. Alla sidor går att se och läsa på internet och dessutom är produktionen av kapitel 3 i full gång. Är det något jag gillar i serietidningar och seriealbum så är det faktasidor. Jag brukar själv lägga sådana sidor som fristående sidor efter själva serien. M.J. DiLorenzo har dock varit så lurig att hon bakat in faktasidorna i själva serien vilket jag fann mycket fyndigt. Jag har annars inte så mycket mer att säga om denna serie förutom att jag tycker att du skall ge den en chans. Jag längtar i alla fall efter nästa Wild Abandon-seriealbum.

Wild Abandon Comic

91:an i 30-åriga kriget

91an-01Titel: 91:an i 30-åriga kriget
Författare: Claes Reimerthi
Serietecknare: Gert Lozell
Förlag: Egmont Kärnan AB
Övrigt: Ursprungligen utgiven i serietidningen 91:an år 2002.

Jag trodde att jag aldrig skulle få se dagen då 91:an Karlsson drog ut i fält. Men ack vad jag bedrog mig för det gjorde han redan år 2002 vilket var något som jag helt missade. Nu deltager han inte direkt i några stora fältslag eller dödar någon fiende utan på sant 91:an vis hamnar han som vanligt i komiska trångmål fast denna gång i en historisk kontext. Detta är om inte annat ett intressant försök att liva upp en seriefigur som varit en aning otidsenlig sedan det beslutades om drastiska neddragningar i värnplikten.

Patron Gyllenskalp slår vad med greve von Klaage om att han inom ett år kommer att vara rikare än den sistnämnde. Gyllenskalp tänker åstadkomma denna rikedom genom att ansluta sig till kungens plundrande fälttåg nere på kontinenten under det 30-åriga kriget. Högst ofrivilligt blir (91:an) Karlsson och (87:an) Axelsson inskrivna i Gyllenskalps kompani och tvingas följa med till Tyskland. Efter Slaget vid Breitenfeld (1631) blir Gustav II Adolfs kidnappad av invånarna i staden Immergeld. Karlsson och Axelsson som på lustiga vägar lyckats infiltrera staden visar sig bli monarkens stora hopp om att kunna återvända till den svenska armén och rädda Gyllenskalps heder.

91an-02

ORD
Claes Reimerthi är en gammal räv som skrivit 91:an manus sedan tidigt 90-tal. Eftersom 91:an enligt mig i alla tider har balanserat på gränsen till buskis så är det trevligt att läsa Reimerthis mer seriösa stil. Han använder sig av något som jag brukar kalla för Åke Cato-humor. Det är humor som inte får en att skratta rakt ut men som efter en stunds eftertanke är lika oskyldigt lekfull som finurlig. Eftersom berättelsen använder sig av en rad fiktiva personer och platser och jag inte är någon större expert på 30-åriga kriget så kan jag inte säga hur historiskt korrekt den är. Att svenskarna slogs mot den Katolska ligan vid Breitenfeld är dock sant, två gånger till på köpet. Jag kan bara säga att jag tycker att Reimerthi har lyckats bra i sin överflyttning av 91:an tillbaka till 1600-talet. Kontexten är annorlunda men dråpligheterna desamma.

BILD
Om Reimerthi är en gammal räv vad skall man då säga om Gert Lozell som tecknat och skrivit 91:an sedan 1987, erfaren räv? Av alla 91:ans tecknare är nog Lozell en av mina favoriter, visst finns det andra som gjort tillfälliga stordåd men jag tror ingen har så konstant levererat på samma höga nivå. Av vad jag förstår är Lozell ytterst noggrann av sig och detta i kombination med att han kan sitt hantverk bidrager till en helgjuten tecknarinsats. Jag älskar hur han får till minspelet på de olika seriefigurerna och hur elegant sammansättningen av bildrutorna är på hans sidor. De många små detaljerna är en fröjd för ögat att skåda.

SLUTORD
Jag tyckte att 30-åriga kriget var en trevlig läsning och det är extra kul att se 91:an i en längre berättelse. Jag har minst sagt inte varit en frekvent 91:an läsare det senaste decenniet men under min uppväxt var serietidningen en del av vardagen. Detta album tog mig således tillbaka till en svunnen ungdom och bara det ger ett plus i min bok. Förutom själva serien innehåller albumet även några faktasidor om 30-åriga kriget och Slaget vid Breitenfeld. Jag applåderar givetvis detta initiativ att förbättra historiekunskaperna hos det svenska folket. I helhet är albumet ett gedigen produkt som alla serieälskare bör ha i sin samling.