322 inlägg Inlägg av Jorgen

Cyrano de Bergerac (1990)

cyrano01Originaltitel: Cyrano de Bergerac
Språk: Franska
Produktionsår: 1990
Speltid: 137 min
Regissör: Jean-Paul Rappeneau
Skådespelare: Gérard Depardieu, Anna Brochet, Vinzent Perez, Jacques Weber m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Cyrano de Bergerac är fransk film när den är som bäst om du frågar mig. Fart, flärd och finess i en salig blandning. Det är när man ser filmer som denna som man önskar att man behärskade det franska språket och förstod den ypperliga dialogen. Av sammanhanget förstår man ändå att ingen övervinner Cyranos skarpa tunga och det han saknar i utseende kompenserar han med ett knivskarpt intellekt. Filmen bygger på den välkända pjäsen av Edmond Rostand. Av vad jag förstått så följer denna film pjäsen betydligt bättre än de andra filmversioner som har gjorts tidigare.

cyrano02Cyrano de Bergerac (Gérald Depardieu) och fagra Roxane (Anne Brochet).

Cyrano de Bergerac är parisare, poet och krigare, han är också olyckligt förälskad i sin kusin Roxane. På grund av sin enormt stora näsa tycker han att han själv är ful och vågar inte berätta om sina känslor. Istället berättar Roxane att hon har förälskat sig i den stilige Christian de Neuvillette, en soldat under Cyranos befäl. Christian kan däremot inte tala till kvinnor och allt han säger blir fler. Därför övertalar Christian Cyrano att skriva poesi till Roxane som han själv tar äran för. Cyrano går motvilligt med på detta men upptäcker samtidigt att han kan säga alla de ord han vill säga till Roxane fast i annans mans namn. Planen fungerar utmärkt och Roxane blir förälskad, frågar är bara i vem, Christian eller Cyrano?

cyrano03”Vad sade du om min näsa, din gamle mulåsna?”

Cyrano de Bergerac är helt och hållet Gérard Depardieus show. Han är dynamisk, bombastisk, stilfull och levererar den ena repliken efter den andra med en sådan inlevelse att man inte kan sluta titta. Vad han än ställs inför från episka tal, förolämpningar till stillsamma dialoger görs med en sådan charm att man inte kan sluta fascineras. Jag har alltid tyckt att Depardieu har varit litet överskattad som skådespelare men i denna film visar han varför han är en Frankrikes främsta skådespelare genom tidernas. Övriga skådespelare gör på intet sätt bort sig men i ljuset av Depardieus insats bleknar de alla bort.

cyrano04Slaget vid Arras (1640) var ett av många blodiga slag under Trettioåriga kriget.

Förutom Depardieu strålande insats är också scenografin ypperlig. Allt från Paris fina salonger och smutsiga gator till skogen och leran i Slaget vid Arras. Allt får högsta betyg och det känns verkligen som man har förflyttats till en annan tid. Kostymerna får också högt betyg i all dess detaljrikedom.

Jag kan inte annat än rekommendera Cyrano de Bergerac. Kanske är det bitterljuva slutet aningen för långt men annars är detta en oerhört bra film. Jag är inte den enda som tycker detta då filmen på Rotten tomatoes har 100% i betyg av kritikerna och 91% i betyg bland vanligt folk. Se den om inte annat för att vi aldrig (troligast) igen kommer att få se Gérard Depardieu i högform.

Kickstartern är över!

kickstarter328ETT STORT TACK till alla som deltog i kickstarter-kampanjen för Karl Kämpe Äventyraren – Den kosmiska balansen och hjälpte samla ihop 25.693 kronor. Nu skall vi andas ut i några dagar och sedan tar vi nya tag för att färdigställa tidningen. Återigen TACK!

Karl Kämpe Äventyraren på Kickstarter!

Målsumman är nådd!

kickstarter325Det var litet segt men kickstartern för Karl Kämpe Äventyraren – Den kosmiska balansen har passerat målsumman 20.000 kronor. Ett stort tack till alla som hjälpte oss uppnå detta. Vi nöjer oss givetvis inte med detta utan siktar högre. Varje krona extra som vi kan få in gör tidningen bättre. Dessutom presenteras nu det första stretchgoal:et. Surfa över till kickstartern för att se vad det är.

Karl Kämpe Äventyraren på Kickstarter!

Kickstartern är igång!

kickstarter304

Kickstartern för Karl Kämpe Äventyraren nr 3 är i full gång. Likt förra numret blir det en längre och en kortare berättelse med den äventyrlige svensken. Serietidningen kommer att ha 32 sidor och tryckas helt i fyrfärg. Så vad väntar du på? Lägg vantarna på ditt exemplar innan det är för sent.

Karl Kämpe Äventyraren på Kickstarter!

Crusader Kings!

kkrcrusaderkingsEtt av mina favoritföretag här i världen ger sig in i en ny bransch. Fria ligan har lagt vantarna på det gamla datorspelet Crusader Kings och omvandlat det till ett klassiskt brädspel. Kickstartern som startade igår går som (fält)tåget och har redan med råge passerat målsumman på 500.000 kronor. 30 dagar återstår fortfarande så det finns gott om tid för dig att göra din pledge. Are you ready to make your mark on history?

Crusader Kings på kickstarter!

Tack, Nordsken 2018!

nordskenMichael Petersén, Gunilla Jonsson och Orvar Säfström håller låda.

Så var Nordsken över för i år. Jag hade äran att besöka konventet under Torsdagen och Lördagen. Det var otroligt roligt och intressant att samtala med storheter och småheter som Gunilla Jonsson, Michael Petersén, Anders Skoglind, Jimmy Wahlin, Torbjörn Berg, Sara Bergmark Elfgren, Karl Johnsson, Patric Nyström, Ingo Römling, Tomas Arfert, Melissa Dilorenzo, Hjalmar Wåhlin och många, många fler. Det tråkiga var att jag missade att samtala med Johan Egerkrans och Orvar Säfström men jag fick i alla fall se dem hålla låda på kreativa scenen. Eftersom jag inte var på plats under fredagen missade jag helt Fredrik Malmberg och Anders Fager. Det har varit intressant att höra vad dessa herrar hade att säga.

Roligt var det i alla fall och jag ser redan fram emot nästa års Nordsken.

Karl Kämpe Äventyraren nr 3
i produktion

kka3-vinjettProduktionen av Karl Kämpe Äventyraren nr 3 är i full gång. Läs mer om den kommande serietidningen under rubriken Serietidning i huvudmenyn eller klicka på länken nedan.

Karl Kämpe Äventyraren nr 3

Ny kickstarter!

kkr

varselimorkretJust nu pågår en intressant kickstarter för novellsamlingen Varsel i mörkret. Det är Stephen King-fantasten Hans-Åke Lilja som samlat 12 skräcknoveller i en antologi av ett slag som vi inte ser så ofta här i Sverige. Storheter som Stephen King, Clive Barker, Edgar Allan Poe och vår egne John Ajvide Lindqvist plus många andra kända författare medverkar i samlingen. I skrivande stund så saknas det knappa 30.000 kronor för att kickstartern skall gå i mål så här du inte redan dragit ditt strå till stacken är det hög tid att göra det nu. The blood must flow!

Kickstartern för Varsel i Mörkret

Tulpanfeber

tulipfever1Originaltitel: Tulip Fever
Språk: Engelska
Produktionsår: 2017
Speltid: 107 min
Regissör: Justin Chadwick
Skådespelare: Alicia Vikander, Dane DeHaan, Christoph Waltz, Judi Dench, Zach Galifianakis m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Efter att ha samlat damm i något förråd sedan 2014 fick Tulpanfeber till slut premiär under hösten 2017. Världspremiären hölls av diffus anledning på Möja bio i Stockholms skärgård av alla ställen. I stil med Flicka med Pärlörhänge är detta ett tråkigt familjedrama om tavelmåleri under den Holländska guldåldern. Fast lika tråkig som nyss nämnda film är den inte och det är egentligen den välkända Tulpanmanin som bildar dramats bakgrund.

Sophia (Alicia Vikander) växer upp på ett barnhem och gifts bort till den betydligt äldre Cornelis (Christoph Waltz) så att hennes syskon skall kunna resa till Amerika och börja ett nytt liv. En dag beslutar Cornelis att han och Sophia skall låta sig porträtteras av konstnären Jan van Loos (Dane DeHaan). Givetvis förälskar sig Sophia i Jan och det dröjer inte länge innan de börjar en affär. Samtidigt som detta pågår så har husets piga, Maria, förälskat sig i fiskhandlaren Willem och blivit gravid. När Willem sedan blir sjanghajad tror Maria att hon har blivit övergiven och att deras barn kommer att födas utomäktenskapligt. Eftersom Sophia inte har lyckats bli gravid planerar de två kvinnorna att lura Cornelis genom att påstå att barnet är hans och Sophias när det väl föds. Det visar sig vara ett illa genomtänkt beslut…

tulip-fever-2

Allt detta sker samtidigt som den växande Tulpanmanin griper tag i allt mer folk. Olika rollfigurer gör olika investeringar i de dyrbara tulpanlökarna med olika resultat. Att förklara exakt vad detta får för konsekvenser avstår jag från att berätta här men kan nämna att en lyckad affär kan vara skillnaden mellan Himmelen och Helvetet.

Det kan låta på min beskrivning att detta är en händelsefull film, tro mig, det är det inte. Ett av problemen är att trots att det är ett drama så är Zach Galifianakis rollfigur så komiskt korkad att han inte passar in. Vad tänkte egentligen regissören? Ett annat problem är Alicia Vikanders rollfigur, hon vill inget annat än att komma bort från sin make men när hon väl får chansen drabbas hon av någon outgrundlig anledning av tvivel och agerar sedan oerhört irrationellt. Det finns egentligen ingen att tycka om i filmen för alla har sina skuggsidor och i slutändan är det förunderligt nog Cornelis man tycker mest synd om.

Nej, usch. Jag hade förväntat mig mer av Tulpanfeber. Det som irriterar mig är att likt Titanic, Pearl Harbour, Pompeii och en myriad av liknande historiska filmer är det ett kärleksdrama som står i centrum istället för den historiska händelse som filmen är uppkallad efter. Jag förstår att biobesökarna gillar berättelser om olycklig kärlek men alla filmer måste inte följa standardmanus 1A.

Tale of Tales

taleoftales1Originaltitel: Tale of Tales
Språk: Engelska
Produktionsår: 2015
Speltid: 134 min
Regissör: Matteo Garrone
Skådespelare: Salma Hayek, Vincent Cassel, Toby Jones, John C. Reilly, Bebe Cave m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Tale of Tales är en mörk fantasyfilm som utspelar sig i en fiktiv barockvärld för länge sedan. Filmen är baserad på en sagosamling från 1600-talet och dessa sagor är brutalt mycket mörkare än dagens urvattnade och barnvänliga versioner av samma sagor. I filmen får vi följa tre olika berättelser. I den första är drottningen av Longtrellis (Salma Hayek) villig att offra vad som helst för att bli gravid. I den andra lovar kungen av Highhills (Toby Jones) att hans dotter (Bebe Cave) skall gifta sig med den man som kan identifiera från vilket djur ett skinn som han har i sin ägo kommer ifrån. Den enda som kan gissa rätt är en hemsk rese som släpar iväg den förtvivlade prinsessan till hans håla högt uppe i bergen. I den tredje lurar två gamla kärringar kungen av Strongcliff (Vincent Cassel) att gifta sig med en av dem. En häxa förvandlar den blivande drottning till en vacker en ung mö medan den andra kärringen som också vill bli ung går till drastiska längder för att också uppnå denna skönhet.

taleoftales2”Vet inte alla att den kvinna som vill bli gravid måste äta hjärtat från en havsdrake?”

Dessa tre berättelsers sensmoral är att begär och besatthet alltid leder till undergång fast på olika sätt. Vägen för protagonisterna är mörk att vandra och uppoffringarna enorma för en glimt av lycka innan allt går åt skogen till ett fruktansvärt pris. Den enda som verkligen lär sig något under resans gång är prinsessan och därför skonas hon från det yttersta mörkret och står betydligt starkare i slutet av sagan än hon gjorde i början. Filmen drar sig inte, trots sin sagoliknande tema, från att visa världens mörkare sidor. Mord, förräderi och våldtäkt går hand i hand med hjältemod, lojalitet och självuppoffring. Jag hade inte förväntat mig att filmen skulle vara så brutal och blodig men samtidigt är det detta som får den att stå ut från andra liknande filmer.

taleoftales3”Stor, stark och modig, var det inte det du ville att din blivande make skulle vara?”

Till en början tyckte jag att regissören Matteo Garrones film påminde en hel del om Guillermo del Toros Pans Labyrint men allt eftersom den fortlöper så står det klart att detta är något helt annat. Av de tre berättelserna är de två första de bästa medan den tredje, om de två kärringarna, mest känns enerverande. Deras kacklande skär i mina öron och deras dumhet får mig att inte känna någon som helst sympati för dem när de går mot sitt grymma öde. Bland skådespelarna är unga Bebe Cave den som lyser mest. Hennes resa från naiv ungmö till fullfjädrad drottning är både inspirerande och trovärdig. Likt Daenerys Targaryen i Game of Thrones måste hon göra stora uppoffringar när hon blir bortgift till en buffel till karl. Som film är Tale of Tales sevärd men den är nog inte i allas smak. Gillar du genren så kommer du att få dryga två underhållande timmar, annars inte.