315 inlägg Inlägg av Jorgen

Ny kickstarter!

kkr

varselimorkretJust nu pågår en intressant kickstarter för novellsamlingen Varsel i mörkret. Det är Stephen King-fantasten Hans-Åke Lilja som samlat 12 skräcknoveller i en antologi av ett slag som vi inte ser så ofta här i Sverige. Storheter som Stephen King, Clive Barker, Edgar Allan Poe och vår egne John Ajvide Lindqvist plus många andra kända författare medverkar i samlingen. I skrivande stund så saknas det knappa 30.000 kronor för att kickstartern skall gå i mål så här du inte redan dragit ditt strå till stacken är det hög tid att göra det nu. The blood must flow!

Kickstartern för Varsel i Mörkret

Tulpanfeber

tulipfever1Originaltitel: Tulip Fever
Språk: Engelska
Produktionsår: 2017
Speltid: 107 min
Regissör: Justin Chadwick
Skådespelare: Alicia Vikander, Dane DeHaan, Christoph Waltz, Judi Dench, Zach Galifianakis m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Efter att ha samlat damm i något förråd sedan 2014 fick Tulpanfeber till slut premiär under hösten 2017. Världspremiären hölls av diffus anledning på Möja bio i Stockholms skärgård av alla ställen. I stil med Flicka med Pärlörhänge är detta ett tråkigt familjedrama om tavelmåleri under den Holländska guldåldern. Fast lika tråkig som nyss nämnda film är den inte och det är egentligen den välkända Tulpanmanin som bildar dramats bakgrund.

Sophia (Alicia Vikander) växer upp på ett barnhem och gifts bort till den betydligt äldre Cornelis (Christoph Waltz) så att hennes syskon skall kunna resa till Amerika och börja ett nytt liv. En dag beslutar Cornelis att han och Sophia skall låta sig porträtteras av konstnären Jan van Loos (Dane DeHaan). Givetvis förälskar sig Sophia i Jan och det dröjer inte länge innan de börjar en affär. Samtidigt som detta pågår så har husets piga, Maria, förälskat sig i fiskhandlaren Willem och blivit gravid. När Willem sedan blir sjanghajad tror Maria att hon har blivit övergiven och att deras barn kommer att födas utomäktenskapligt. Eftersom Sophia inte har lyckats bli gravid planerar de två kvinnorna att lura Cornelis genom att påstå att barnet är hans och Sophias när det väl föds. Det visar sig vara ett illa genomtänkt beslut…

tulip-fever-2

Allt detta sker samtidigt som den växande Tulpanmanin griper tag i allt mer folk. Olika rollfigurer gör olika investeringar i de dyrbara tulpanlökarna med olika resultat. Att förklara exakt vad detta får för konsekvenser avstår jag från att berätta här men kan nämna att en lyckad affär kan vara skillnaden mellan Himmelen och Helvetet.

Det kan låta på min beskrivning att detta är en händelsefull film, tro mig, det är det inte. Ett av problemen är att trots att det är ett drama så är Zach Galifianakis rollfigur så komiskt korkad att han inte passar in. Vad tänkte egentligen regissören? Ett annat problem är Alicia Vikanders rollfigur, hon vill inget annat än att komma bort från sin make men när hon väl får chansen drabbas hon av någon outgrundlig anledning av tvivel och agerar sedan oerhört irrationellt. Det finns egentligen ingen att tycka om i filmen för alla har sina skuggsidor och i slutändan är det förunderligt nog Cornelis man tycker mest synd om.

Nej, usch. Jag hade förväntat mig mer av Tulpanfeber. Det som irriterar mig är att likt Titanic, Pearl Harbour, Pompeii och en myriad av liknande historiska filmer är det ett kärleksdrama som står i centrum istället för den historiska händelse som filmen är uppkallad efter. Jag förstår att biobesökarna gillar berättelser om olycklig kärlek men alla filmer måste inte följa standardmanus 1A.

Tale of Tales

taleoftales1Originaltitel: Tale of Tales
Språk: Engelska
Produktionsår: 2015
Speltid: 134 min
Regissör: Matteo Garrone
Skådespelare: Salma Hayek, Vincent Cassel, Toby Jones, John C. Reilly, Bebe Cave m.fl.

Varning! Texten nedan innehåller spoilers.

Tale of Tales är en mörk fantasyfilm som utspelar sig i en fiktiv barockvärld för länge sedan. Filmen är baserad på en sagosamling från 1600-talet och dessa sagor är brutalt mycket mörkare än dagens urvattnade och barnvänliga versioner av samma sagor. I filmen får vi följa tre olika berättelser. I den första är drottningen av Longtrellis (Salma Hayek) villig att offra vad som helst för att bli gravid. I den andra lovar kungen av Highhills (Toby Jones) att hans dotter (Bebe Cave) skall gifta sig med den man som kan identifiera från vilket djur ett skinn som han har i sin ägo kommer ifrån. Den enda som kan gissa rätt är en hemsk rese som släpar iväg den förtvivlade prinsessan till hans håla högt uppe i bergen. I den tredje lurar två gamla kärringar kungen av Strongcliff (Vincent Cassel) att gifta sig med en av dem. En häxa förvandlar den blivande drottning till en vacker en ung mö medan den andra kärringen som också vill bli ung går till drastiska längder för att också uppnå denna skönhet.

taleoftales2”Vet inte alla att den kvinna som vill bli gravid måste äta hjärtat från en havsdrake?”

Dessa tre berättelsers sensmoral är att begär och besatthet alltid leder till undergång fast på olika sätt. Vägen för protagonisterna är mörk att vandra och uppoffringarna enorma för en glimt av lycka innan allt går åt skogen till ett fruktansvärt pris. Den enda som verkligen lär sig något under resans gång är prinsessan och därför skonas hon från det yttersta mörkret och står betydligt starkare i slutet av sagan än hon gjorde i början. Filmen drar sig inte, trots sin sagoliknande tema, från att visa världens mörkare sidor. Mord, förräderi och våldtäkt går hand i hand med hjältemod, lojalitet och självuppoffring. Jag hade inte förväntat mig att filmen skulle vara så brutal och blodig men samtidigt är det detta som får den att stå ut från andra liknande filmer.

taleoftales3”Stor, stark och modig, var det inte det du ville att din blivande make skulle vara?”

Till en början tyckte jag att regissören Matteo Garrones film påminde en hel del om Guillermo del Toros Pans Labyrint men allt eftersom den fortlöper så står det klart att detta är något helt annat. Av de tre berättelserna är de två första de bästa medan den tredje, om de två kärringarna, mest känns enerverande. Deras kacklande skär i mina öron och deras dumhet får mig att inte känna någon som helst sympati för dem när de går mot sitt grymma öde. Bland skådespelarna är unga Bebe Cave den som lyser mest. Hennes resa från naiv ungmö till fullfjädrad drottning är både inspirerande och trovärdig. Likt Daenerys Targaryen i Game of Thrones måste hon göra stora uppoffringar när hon blir bortgift till en buffel till karl. Som film är Tale of Tales sevärd men den är nog inte i allas smak. Gillar du genren så kommer du att få dryga två underhållande timmar, annars inte.

Uppfann Celsius Celsiusskalan?

celsiusVi svenskar brukar slå oss för bröstet och stolt berätta att det allt var svensken Anders Celsius (1701-1744) som uppfann Celsiusskalan som än idag används i stora delar av världen. Men är detta sant? Innan Celsius användes över 30 olika temperaturskalor i olika delar av världen, mest kända idag av dessa är Fahrenheitskalan och Réaumurskalan. Ingen av alla dessa skalor var dock pålitliga och helt logiska. Vad Celsius gjorde var att han fastställde att vattens kokpunkt är 0 °C och fryspunkt är 100 °C vid normalt lufttryck. Observera att hans kokpunkt och fryspunkt är tvärt om jämfört med vad vi använder idag. Detta för att han ville undvika negativa grader som kunde leda till missförstånd. Under 1700-talet var det sällan varmare grader än kokande vatten som behövdes mätas, däremot mättes ofta kallare grader än fryspunkten för vatten. Dagens -10 °C var således enligt Celsius ursprungliga skala 110 °C.

Men vem var det då som bytte plats på kokpunkten och fryspunkten? Helt oberoende av Celsius var det fransmannen Jean-Pierre Christin som först gjorde detta. Carl von Linné som byggde vidare på Celsius arbete hemma i Sverige påstod att det var han. Vem som gjorde det först spelade egentligen ingen roll då Celsiusskalan från början kallades för Centigradskalan och hade det namnet i över 200 år. Men eftersom ordet grader på franska, spanska och italienska har en strikt definition som betyder en hundradel av en rät vinkel kunde problem uppstå med det namnet. Därför beslutades det 1948 att byta namn på Centigradskalan för att undvika förvirring. Man ville då ge skalan namn efter en forskare som andra temperaturskalor som Kelvin och tidigare nämnda Fahrenheit. Valet föll då på Celsiusskalan fast det lika gärna kunde ha blivit Christinskalan eller till och med Linnéskalan.

Är då Celsius värdiga att ha Celsiusskalan uppkallad efter sig även om han inte uppfann den i dess nuvarande form? Det måste man nog allt ändå ge honom. Det var Celsius idoga termometerstudier som ledde till att vetenskapen till slut fick lämpliga referenspunkter för mätning av temperatur. Det enda som egentligen återstår är att få amerikanarna att förstå detta.

Avgrund

kkravgrundÄven om Annihilation som fått den svenska titeln Avgrund inte riktigt var min kopp te så har våra vänner på Fria Ligan fått den stora äran att göra en svensk översättning av Jeff Vandermeers hyllade bok. Tajmingen kunde inte vara bättre då filmen på nämnda bok släpps på Netflix den 12 mars. Det finns alltså tid för dig att köpa boken och läsa den innan du ser filmen. Jag tror detta kan vara ett smart drag då jag tror filmen bygger ut bokens mytologi och ger en del av de svar som vi aldrig fick i boken, eller i alla fall regissörens tolkning av boken. Det jag gillar med den svenska versionen är omslagsbilden. Den drar verkligen läsaren ner i avgrunden.

Avgrund på Fria Ligans webbsida
Southern Reach-trilogin

Professor Marston
and the Wonder Women

professormarston1Originaltitel: Professor Marston and the Wonder Women
Språk: Engelska
Produktionsår: 2017
Speltid: 108 min
Regissör: Angela Robinson
Skådespelare: Luke Evans, Rebecca Hall, Bella Heathcote, Oliver Platt m.fl.

Jag måste erkänna att denna film överraskade mig. Jag hade förväntat mig ett triangeldrama där den äldre professorn och hans fru lurade in en ung oskyldig student i deras intrikata BDSM-lekar som blir allt mer utstuderade och perverterade. Istället var det ett relativt stillsamt kärleksdrama mellan tre person som alla älskar varandra. Man skulle även kunna tro att filmen skulle berätta om hur superhjältinnan Wonder Women skapades och det gör den men detta är mer en sekundär historia även om den tas upp i vida svepande penseldrag.

Året är 1945 och professor William Marston ser hur en pöbel bränner serietidningar på bål, bland andra hans egna Wonder Woman. Sedan infinner han sig till förhör över vad som är meningen med hans skapelse. I långa tillbakablickar får vi veta att William och hans fru Elizabeth under 20-talet försöker tillverka en lögndetektor. Till sin hjälp har de den betydligt yngre studenten Olive. Under sina tester med maskinen upptäcker de att den bara fungerar om de ställer betydelsefulla frågor. Detta gör att de börjar ställa frågor till varandra som de kanske inte borde göra. Genom maskinens svar får de reda på att alla tre älskar varandra och att Olive inte älskar sin fästman. De tre inleder därefter ett sexuellt förhållande med varandra. Givetvis går ryktet om den ”osunda” affären och professor Marston och hans fru får båda sparken. De tre vägrar dock att ge upp varandra och flyttar till ett nytt hus där de lever ett liv i polygami. De rollspelar ut olika sexuella scenarion och speciellt William börjar leva ut sina BDSM-fantasier där han är mannen, Elizabeth den dominanta kvinnan och Olive är den undergivna. För att få en inkomst skapar William superhjältinnan Wonder Woman som en feminismens förkämpe. Serietidningen blir en succé men när folk börjar ifrågasätta det okonventionella förhållandet som William, Elizabeth och Olive lever rasar illusionen som de tre har byggt upp.

professormarston2Elizabeth Marston (Rebecca Hall), William Marston (Luke Evans) och Olive Byrne (Bella Heathcote).

Det första jag vill ta upp är det här med bokbål eller rättare sagt i detta fall, serietidningsbål. I verkligheten skedde detta först 1948 (ett år efter William Marstons död) och inte redan 1945. Men oavsett år känns detta som en oerhörd skamfläck för amerikanerna. De hade just besegrat nazisterna, den värsta av fiender, som var kända för att de brände böcker, och bara några år senare gör amerikanarna samma sak. Att de inte kunde dra parallellen mellan det totalitära Nazityskland och vad de själva höll på med är frapperande. Den tyske författaren Heinrich Heine skrev redan på 1800-talet att ”där man bränner böcker bränner man till slut även människor”. Så otroligt förutseende han var. Behöver jag ens tillägga att Heines böcker var bland de första som nazisterna brände? Amerikanerna gick visserligen aldrig så långt att de brände människor men de brännstämplade människor som kommunister under McCarty eran.

Det andra som bör nämnas är filmen pro-feministiska budskap. Både Elizabeth och Olive var dåtidens feminister och William var förespråkare av kvinnors rättigheter. Olive var dessutom dotter till den välkände aktivisten Ethel Byrne som bland annat öppnade den första födelsekliniken i USA. Att 30-talets Amerika var en annan tid kan inte ha undgått någon men filmen tar upp många saker som dåtidens kvinnor kämpade för som nutidens fortfarande gör. Hur bisarrt är det inte att i dagens Texas försöker delstatssenaten, som nästan uteslutande består av män, bestämma över abortfrågan som sedan länge har bestämts av landets högsta domstol?

professormarston3Ömt ögonblick mellan Elizabeth Marston och Olive Byrne

Skådespeleriet i denna film är ypperligt. Jag har alltid anat att Luke Evans kan mer än att spela stoisk actionhjälte. Det är kul att han prövar vingarna med mer utmanade roller och visar att han har mer i sin repertoar. Rebecca Hall däremot spelar den roll som hon gör i alla filmer, rollfiguren som tror att hon är det missförstådda geniet som ingen lyssnar på för att hon är kvinna. Hon gör detta extremt bra men är det inte dags att pröva på något nytt? Bella Heathcotes karriär har hitintills gått mig helt förbi. Hennes rollfigur är den som gör den verkliga resan från naiv student till kvinnan i kontroll över sitt eget öde. Bella gör bra ifrån sig och det skall bli intressant att se vad hon kan prestera i framtiden.

Som det bör framgå av denna recension är jag mycket positiv över denna film. Skall sanningen fram är det nog den bästa film jag sett de senaste åren. Jag brukar normalt ha svårt för biografier men denna tyckte jag höjde sig över mängden och det rejält. Hur mycket som är sant av filmens handling är dock svårt att avgöra. Alla tre protagonister var i verkligheten mycket förtegna om sitt privatliv och därför bygger mycket på spekulationer och rykten. Detta är en viktig film som alla bör se, inte bara serieskapare. Rekommenderas varmt.

Giljotinen!

giljotinEn av de mest kända avrättningsmetoderna är mekanisk halshuggning med hjälp av en giljotin, eller fallbila som verktyget egentligen heter på svenska. Giljotinen uppfanns i samband med den franska revolutionen. Det var straffrätten i den franska nationalförsamlingen som år 1789 tyckte att det var orättvist att dödsdömda fick olika straff. Adelsmän avrättade genom halshuggning som var relativt snabbt och smärtfritt medan lägre klasser hängdes, rådbråkades och brändes på bål vilket kunde ta flera minuter. Joseph Guillotin, som var emot dödsstraffet, föreslog att om nu Frankrike skulle behålla dödsstraffet så skulle alla som avrättades just bara avrättas, utan att utsättas för smärta innan döden. Församlingen kom fram till att halshuggning var den bästa metoden för detta men att låta en klumpig bödel hålla i yxan eller svärdet var inte att föredra. Istället fick kirurgen Antoine Louis mandatet att tillverka en maskin som skulle utföra halshuggningen.

Louis tillsammans med hantverkaren Tobias Schmidt och officeren Laquiante byggde tillsammans den första prototypen. De testade den först med djur och människolik innan stråtrövaren Pelletier fick den tveksamma äran att bli den första att avrättas med det nya avrättningsverktyget. Framgången fick församlingen att föreslå att i framtiden skulle alla avrättas med giljotinen, detta gällde hög som låg som hädanefter skulle vara lika inför lagen. Alla andra avrättningsmetoder förbjöds. Militären stretade dock emot och fick behålla arkebuseringen då det ansågs för omständligt att släpa med en giljotin på olika fälttåg.

Till en början fick det nya avrättningsverktyget många olika smeknamn innan det något ironiskt namngavs till giljotinen efter Joseph Guillotin (han som var emot dödsstraffet) istället för den huvudsakliga uppfinnaren Antoine Louis. Med tiden hittade giljotinen även till Sverige. År 1910 avrättades rånmördaren Alfred Ander som den siste att avrättas i Sverige med just giljotin. Den mest kände personen som avrättades med giljotinen är annars den franske kungen Ludvig XVI.

Nya kickstarters!

kkrDet nya året har börjat med en rad intressanta kickstarters. Jag skulle vilja rekommendera att ni tar en närmare titt på följande två med premisser där man kan dra klara paralleller till Karl Kämpe och ett mörkt Europa.


flintlockDen brittiska serien Flintlock är en serie som jag har varit intresserad av det senaste året och nu när det tredje numret kickstartas tänker jag äntligen göra slag i saken. Alla tre nummer skall inhandlas och sedan blir det mys i soffan.


leagueofseekersLeague of Seekers verkar vara ett rollspel i en värld som är väldigt lik den Karl Kämpe lever i. Det är dock mer Lovecraftiska monster än demoner från underjorden som står för motståndet. Det skall bli intressant att läsa hur spelmekaniken förändras under en ”cursed moon”.

Love Hurts Deluxe

lovehurts1Titel: Love Hurts Deluxe
Ord och bild: Kim W. Andersson + gästartister
Förlag: Apart Förlag AB (2017)

Så var det åter bevisat. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Redan för ett år sedan tänkte jag inhandla Kim W. Anderssons Love Hurts 1 och 2 men så hörde jag att det skulle kickstartas en fet lyxutgåva som skulle innehålla båda böckerna plus annat trevligt extramaterial. Väntans tid började således och den väntan kändes väldigt lång. Men det var verkligen värt det. Redan när jag fick hårdpärmen i min hand, med den röda kromfolien på omslaget, förstod jag att detta var något alldeles extra.

Love Hurts Deluxe innehåller 33 skräckberättelser som är skapade över 10 år. Gemensamt för alla är att kärleken står i centrum men att på något ont sätt blir den förvriden, ofta med väldigt blodigt resultat. Boken är en bekräftelse för att övning verkligen ger färdighet. Från Anderssons första stapplande och amatöriska steg in i en ny värld till fullfjädrad mästare. Jag får känslan av att Andersson till en början letade sin röst och när han väl fann den så växte självförtroendet, skaparlusten och ambitionerna. Med allt detta i bagaget var han redo att ta sig an kommande storverk.

lovehurts5ORD
Alla berättelser utom en är skrivna av Andersson själv. Man kan väl gott säga att även hans författarskap har utvecklats genom åren. De första berättelserna är väldigt stolpigt berättade med korta uttryck och meningar som driver handlingen framåt. Med tiden blir dock intrigerna mer komplicerade och texterna längre. Enstaka berättelser måste även smältas och läsas om för att fullständigt förstå dess storhet. Drypande satir är något som löper som en röd tråd genom boken och att som läsare kunna dra parallellen mellan fiction och verklighet ger en tillfredsställelse som i alla fall jag finner högst glädjande.

BILD
Som tidigare nämnts så har Andersson gjort en resa. Till en början är hans tecknarteknik väldigt grov och oförfinad för att med tiden bli mer sofistikerad och nyanserad. Man kan väl lugnt säga att här läggs grunderna för senare serier som Alena och Astrid. Jag finner det ganska roligt att till en början så tecknas de flesta seriefigurer som normala människor för att senare bli mer extrema, nästan mot det absurda, i sina ansiktsuttryck och kroppsformer. Detta ger seriefigurerna en helt annan karisma och påtaglig personlighet som inte behöver så många ord för att klarlägga vad det är för en sorts typ. Slusken, bitchen och det ofrivilliga offret är alla lätta att peka ut i vittneskonfrontationen så att säga. Det som verkligen utvecklas mellan serierna hos Andersson är färgläggningen som mot slutet är på en helt annan, nästan övernaturlig, nivå. Det är svårt att inte gilla de olika övertoningarna, kontrasterna och färgspektrat som ger serierna deras djup.

lovehurts3OMSLAG
Något som verkligen behöver få ett särskilt omnämnande är omslaget. Här är det många element som blandas med varandra. Jungfru Maria sminkad med De los Muertos- makeup med det krossade Love Hurts-hjärtat i centrum. Titeldesignen av bokstavsillustratören Sofie Björkgren smälter nästan obemärkt in motivet och svävar som ett olycksbådande åskmoln ovanför Marias huvud. Pricken över i:et är ändå den röda kromfolien som sparsamt använts för att ge utgåvan en känsla av påkostad lyx. Jag älskar att föra fingrarna över den lilla upphöjning som kromfolien skapar men det har nog mest med min bakgrund i den grafiska branschen att göra. Omslaget får betyget 5+ om ni frågar mig.

SLUTORD
Jag har egentligen bara ett slutord, KÖP. Förutom alla serier innehåller boken även skisser, manusutkast, gästskribenter, gästillustratörer och en oändlig mängd anekdoter från en lång resa som slutligen nått sitt mål. Jag kan berätta att mitt egna kreativa skaparglädje var nära nollpunkten när jag läste Love Hurts men efter så fylldes jag med inspiration och ny kraft. Det gick så långt att jag skrev en egen Love Hurts-berättelse bara för att se om jag kunde göra det. Den blev inte så pjåkig om ni frågar mig men den lär inte platsa i Kim W. Anderssons mästerliga seriekatalog.

Karl Kämpe Äventyraren nr 2
finns nu på comiXology!

karlcomixology4För dig som vill läsa serietidningen Karl Kämpe Äventyraren nr 2 digitalt finns den nu att köpa och ladda ner från comiXology!

Karl Kämpe Äventyraren på comiXology!